Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärlek och sympati. Religionshistoriska variationer över ett bekant tema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
följa de västerländska nybuddhisternas tafatta försök
att inom buddhismen finna en religiös grund för den
europeiska humanitetsmoralen. Mest konsekvent är Paul
Dahlke, som anser att buddhismen icke vet av något
annat etiskt motiv än karmaläran. Då dharma, den eviga
kosmiska livslagen, icke känner något positivt livsmål,
kan det goda icke äga någon positiv mening.
Buddhis-mens moral, som är den enda fullkomligt rationella, är
därför rent prohibitiv: gör icke ont i världen; det
återfaller oryggligt på dig själv. E. Greenly vill söka
motivet i buddhismens tre grundsanningar, anicca, dukkha,
anatta: läran om alltings väsenslöshet, om det
universella lidandet och om »icke-jaget». Vissheten att allt är
tomt och väsenslöst dödar begäret: man kan ju icke jaga
efter det man vet vara en hägring. Insikten om
lidandets universalism dödar hatet; då man besinnar, att alla
onda, hårda, osympatiska varelser, som fresta vårt
tålamod, själva lida, kan man icke hata mer. Läran om
»icke-självet» dödar själviskheten, ty tror man icke, att
människan har ett själv, kan man icke vara självisk. För
Allan Mac Gregor — under namnet Ananda den förste
västerländske buddhistmunken — ligger det sedliga
motivet i tron på alla väsens enhet, en tro som han med ett
slags hjälplös teologisk illusionism härleder ur läran om
»icke-jaget»: satsen om icke-jaget upphäver åtskillnaden
mellan olika väsen. I verkligheten är det tydligen Mills
etik: »känslan av enhet med våra medskapade varelser»
som länk mellan välfärdsprincipen och det altruistiska
idealet, och icke den buddhistiska psykologien, som
bestämt broder Anandas etiska tänkande.
Och dock, all teoretisk oklarhet till trots, existerar
det en buddhistisk etik av en i sitt slag fulländad
höghet, och lika visst som det finns en buddhistisk mission,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
