- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
220

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Psykologisk betraktelse över de tomma kyrkorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

rationell, vilar på förnuftiga grunder. Jag är exempelvis
mera rädd, om jag skall tala i, låt oss säga Stockholms
Storkyrka inför Sveriges biskopar och många
ämbetsbröder än om jag har att predika i Kärråkra sockenkyrka
inför en ecclesia pura av enkla bondemän.

Men förklaringen ger icke hela sanningen. Rädslan
står icke i någon rimlig proportion till den kritik, som
vi på förnuftiga grunder kunna vänta och frukta. Jag
minns ett tillfälle för många år sedan, då i Uppsala
universitets aula ett standar skulle överlämnas till en
fosterländsk förening. Å givarinnornas vägnar framträdde en
överstinna med standaret i handen. Vem som helst av de
närvarande, som i privata livet mött denna ståtliga
grå-liåriga dam, hade måst göra sin artigaste reverens, och
själv hade hon icke kunnat undgå att i en sådan situation
känna sin överlägsenhet. För ingen enskild i salen
behövde eller kunde hon vara blyg och rädd. Nu
framstammade hon halvsnyftande den enda mening på tio
eller tolv ord hon hade att yttra. Låt oss göra det
tankeexperimentet, att hon fått dela upp publiken i grupper
på fem personer och inför varje grupp hålla sitt lilla
anförande. Vi förstå, att i sådant fall hade det icke blivit
tal om någon rampfeber. Och dock hade hon ju
teoretiskt sett haft precis samma möjligheter att blamera sig.

Vår fruktan inför mängden är låt oss icke säga
oförnuftig men oförklarlig liksom så mycket annat, som
kommer från vårt väsens känslodjup. Den är också i
själva verket mycket mer än blott fruktan. Vi erfara en
liknande starkt sammansatt känsla även inför vissa
enskilda personer, för vilka vi hysa en hög grad av respekt
och vördnad. Stode vi i begrepp att gå till en privat
audiens hos H. Maj:t Konungen, skulle vi sannolikt känna
en viss besvärande oro och osäkerhet. Samtidigt skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free