- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
251

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den kristna andens mästerverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

Det har icke lyckats kristendomen att helt plåna ut
spåren av hedniskt väsen från överflödets fest.
Omåttlighet anses ju, förmodligen icke utan skäl, som en svensk
skötesynd. Den har ju också en farlig bundsförvant i
vårt bistra nordiska klimat. Kristen sed har dock sakta
men säkert mildrat mycket av råheten i vårt festfirande.
Icke minst märkes efter de stora folkväckelserna under
förra århundradet en högst påfallande förbättring. Men
framför allt har kristendomen bevarat och fördjupat det
bästa i den gamla vinterfesten, då sparade förråd
förtärdes och gnidighet byttes i slöseri. Den kristna julen
har framför allt blivit en givmildhetens och
barmhärtighetens högtid, då även den som annars föga tänker på
sin skuld till de fattiga öppnar hand och hjärta. Ingen
predikan om hjälpsamhetens plikt är så verkningsfull
som julstämningens ordlösa maning.

III. Julen, ljusets fest.

Mörkret sänker sig allt tätare över jorden. För varje
dag blir solens sken allt mera blekt. Trött och matt håller
den sig vid sin dagliga färd helt nära horisonten. Den
naiva tron såg däri ett bevis på att solen åldras, avtynar
och slutligen dör. Men under de dagar, då solen står
stilla, sedan den nått sin djupaste punkt, födes en annan
sol, som snart med nyfödd kraft stiger på fästet, högre
för varje dag. I östra medelhavsvärlden firade man tidigt
en solens födelsefest. Mitt i den mörka midvintersnatten,
då den himmelska jungfrun födde den nya solen, tände
man ljus och eldar för att stärka den unge solgudens
ljuskraft, och man jublade i festyra över ljusets seger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free