Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafino från Ota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han är skyldig mig penningar och vill icke be-
tala dem.«<
»Och hvarför slår du en gammal man, det är
syndigt gjordt.«
»Det angår ju icke dig, sköt du ditt eget, sjelf
brukar du eljest icke vara rädd för att slå till, något
som ditt ansigte också utvisar.<«
»Denna gång vill jag helst söka åstadkomma fred,
och du måste gå bort och säga Luigi några vänliga
ord, sedan skola wvi talas vid om hvad han är dig
skyldig.«
»Jag ger honom döden och djefvulen, den gamle
bedragaren«<, ropade Jacobi hånfullt. >»Ingen skall få
mig att gå ett steg för att göra fred med honom.»
»Då kunna vi bära dig dit« sade Serafino och
sprang in på Jacobi.
Något af detta samtal kunde Luigi höra från det
ställe, der han stod; hvad som följde efter var ännu
lättare att förstå. Två man brottades, den ene föll,
sträckte sig ut på marken och blef liggande, den andre
sprang sin väg. Då han kom förbi Luigi, stan-
nade han skälfvande och blek som ett lik. Det var
Serafino.
»Jacobi skall aldrig slå dig merac«, ropade han.
I dag har jag varit i din sons ställe, Luigi Fortino,
men nu är det också förbi med mig. Vill du mig
sedan något, får du söka mig uppe bland makierna.«
»Du kan vara lugn för att jag skall finna dig«,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
