Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafino från Ota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Medan hon talade, var hvarje min och rörelse en gesti-
kulering, som icke öfverskred skönhetens gränser och
hjelpte till att förklara, hvad hon saknade i ord. Teg
hon deremot och lyssnade till hvad andra sade, gick
detta minspel öfver till ett djupt allvar, en resignation
och sorgbundenhet, som fängslade och intog en för
henne.
Då hon blef synlig på klinten, fladdrade hennes
präktiga hår ned öfver skuldrorna, hon skyggde med
handen för ögonen och stirrade bort mot det håll,
hvarifrån hon nyss hört gevärsskotten och nu såg ban-
diten visa sig. Hon gjorde flera gånger tecken åt
honom, utan att han gaf akt derpå; då han slutligen
märkte henne, böjde hon sig öfver klyftan och ropade:
»Gå ned till det sneda kastanjträdet framför mig,
så skall jag skjuta ut gångbrädet och hjelpa dig hit
öfver.« |
Serafino gjorde som hon sade, och flickan lem-
nade stället för att strax derefter blifva synlig något
längre nere på klippan.
Här hade ett nedrulladt stenblock funnit sitt läger
och gjort klyftan så trång, att man genom att lägga
en planka ut på stenen kunde nå den motsatta sidan.
Flickan sköt gångbrädet öfver svalget, bron var färdig
men; skröplig och mycket farlig att passera.
»Skynda dig«, sade hon, »der kommer någon uppe
på berget.«
Serafino gick öfver, hunden Zambo, som hittills
MS
SE
TE
Nav
ENE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
