Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Louise, (förvånad.)
Hennes man!
Grcfv en.
Hennes man ja. Kan det förvåna er?
Louise (betraktar ömsom
Emilie och
August.)
Jag kan inte neka, det förstenar mig
tillochmed.
Grefv en.
En så naturlig sak? Det är min niéces
man, — deri kan ju inte ligga något för
er sårande.
Louise (beherrskande sig.)
Nej gudbevars.
Gref ven.
Det måste ju vara en satisfaction för
er herr man att det är en slägting, som
jag föredrager framför honom. Jag ber
er, min nådiga, betänk ...
Louise.
Det är just det jag gör, ers excellens,
och ju mer jag gör det — (häftigt) det
är ju himmelsskriande.
August (sakta,
bönfallande.)
Louise!
Louise.
Ja, min herre, det är himmelsskriande.
Grefven.
Ni menar att han funnit sig i....
Louise.
Att intaga en plats, på hvilken jag
väntat att linna hans vän; mycket riktigt.
Grefven (ifrigt.)
Men han har gjort det endast för min
skull.
August (med ögonen på
Emilie.)
Ja, jag har gjort det endast för hans
excellens’ skull.
Louise (likaledes.)
Och att Emilie vill tillåta ...
Grefven.
Nej, det är det som förundrar mig;
hon vill inte tillåta det.
August.
Nej, det är helt och hållet emot
hennes vilja.
Grefven.
Alldeles! Och, ni må nu yara aldrig
så förtörnad, så skall ni likväl medge, att
hon ifrån sin ståndpunkt har orätt. Då
en onkel, som håller af henne, och en man,
som tillber henne ...
Louise.
r.
Han tillber henne?
Grefven.
Ha! — Om ni såge den ömhet han
visar henne, detta lefvande uttryck af den
varmaste kärlek — o, det skulle vara ett
outsägligt lyckligt äktenskap, om Emilie
vore litet fogligare.
Emilie (ur stånd att
längre beherrska sig.)
Onkel, livad ni än må säga derom, jag
måste be er om förlå....
Grefven.
Var tyst, min niéce! (fortfar till Louise.)
Hon vet att jag blott kan stanna här i
en timma; ändå motsätter hon sig mitt
arrangement, och det till på köpet,
såsom hon försäkrar, af kärlek till sin man,
som är för saken. Hvad säger ni om det?
Emilie (afsides.)
Blott en timma, och jag undviker denna
förfärliga bekännelse. Jag vill beherrska
mig!
Grefven.
Jag ber er, hvad säger ni?
Louise: (som förvånad sett
på grefven; hastigt.)
Jag förstår det inte.
Grefven.
Inte jag heller, på min ära! (till Emilie.)
Nå hvad var det du ville be mig om?
Emilie.
Det... (kort) det vet jag inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
