Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig nått. Hon böjde hufvudet tillbaka och
såg plötsligt betagen upp mot stjärnhimlen.
Aldebarans lysande röda öga bröt
flammande skarpt af mot luftens mörkblåa
färgton, Eridanus’ flytande stjärneströmmar gledo
som stilla vågor fram i öster, och Orions
stjärnsköld gnistrade som ett ofantligt smycke.
Det fanns intet på firmamentet för henne
främmande; från den mäktige Jupiters bana till
den punkt på himlahvalfvet, där hennes
broders stjärna en gång tändts i en glans så
stark, att den bländade åskådaren, kände hon
de tusen vägarna däruppe, och hon brukade
ofta tala vid himlakropparna som vid
förtroliga vänner. Icke ens kölden ute på den
snöiga borggården kunde förmå henne att så
snart öfvergifva dem. Hon såg halft leende
mot Mars, äktenskapshataren, som undrade
hon, om hans makt var så stor, så gled
blicken vidare, vant ledande sig fram från det
ena strålande stjärneknippet till det andra.
Med ens ryckte hon till vid ljudet af tre
slag på porten, sekunden därpå öfverröstade
af hundarnas väldiga skall.
En julgäst! En farande sven så sent! Det
måste vara någon, som saknade hem och härd,
tänkte hon, men hur hade han kunnat förvilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
