Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1, Sophie Otto Thottis aktar väl alltför
ringa slika dåraktiga drömmar och hugskott
som mina», sade Lisbeth med nedslagna ögon ;
»men då I godhetsfullt spörjer, vill jag säga
eder till att min håg icke står till någon i
kung Jakobs lysande följe, icke heller till
någon af Skånes dästa ädlingar och junkrar,
utan till en ensam man, en mörk och tyst:
A, I känner honom fullt väl, I plägar lärdt
umgänge med honom. Säg mig huldeligen,
om de höga stjärnorna ha en gynnsam aspekt
för min framtid och — hans!»
»Hans? — Erik Langes!»
Jungfru Lisbeths milda, bruna ögon fingo en
varm och stark glans.
»Ja», sade hon bara, långsamt och
högtidligt som hade hon stått invid altaret.
Sophie ryckte sin arm ur hennes.
»I far vill, unga jungfru», utbrast hon hårdt,
»Erik Lange vinner I ej. Och», tillade hon
vekare, »hvad skulle en sådan liten och ung
tärna med denne mörke riddare. Han är
skapad mest af det förhärjande elementet elden.
Han är het, och hans bleka hud är för torr
för ungmöskinn att smyga sig intill. Han är
häftig. Jag vet, att det horoskop, som
ställdes för Erik Lange, visar Merkurius nära Ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
