Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han kunde dock sändt mig bref eller bud»,
utbrast hon ångestfullt, och de stora,
tårskimrande ögonen blickade ut mot det klara, blanka
Sundet, som väntade hon, att ett segel skulle
dyka upp därute och styra kurs mot den
skånska kusten för att där söka henne med
hälsning från den älskade.
Tyge log plötsligt. Det var ett ljust och
blidt leende, som förskönade hans skarpt
markerade ansikte på ett förunderligt sätt.
»Törhända hör du förr af din Erik än du
det väntar», sade han lifligt. »Man skäller
mig trollkarl, och sanna mina ord: När du i
afton kommer in i din ensliga kammare, skall
du där finna ett vittnesbörd om hans kärliga
tankar.»
Sophie skakade tviflande på hufvudet, men
så stark var hennes tro på brodern, att hon,
sedan hon denna kväll hälsat godnatt, med
klappande hjärta sprang uppför trappan till
sin kammare i västra tornet.
Kammaren låg i det mest bländande
månljus, och hon behöfde ej anstränga sig för att
upptäcka ett ljust föremål på det stora
furubordet vid fönstret. Det var ett litet
pergamentsblad, sirligt sammanlagdt och med
utanskrift till:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
