Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ett syndens näste, hvilket satte kungen
och regeringen många myror i hufvudet, och
det halp föga, att den s. k. abedissan,
jungfru Sophia Gyllenstierna fick den ena
varningen efter den andra, nu senast af den
mäktige Walkendorff, som i egen person rest dit.
Allt detta och annat mera flög igenom
Magdalenas hufvud, när hon förskrämd ilade upp
för trapporna; men mest tänkte hon dock på,
om icke den stunden snart skulle randas, då
hennes hulde fader ställde till bröllop för
henne. Hon skulle nog laga, tänkte hon
skälmskt, att hon blef den, som först satte
fram högra foten i brudstolen, och medan hon
klädde af sig, gnolade hon svagt för att ej
väcka systrarna och tjänstetärnorna:
»Sätter bruden fram sin högra fot.
så råder hon öfver mannen god,
men sätter den brudgum höger fot fram,
så kommer han hustruns tyglar på skam».
Magdalena gick på tå fram till den lilla
spegeln, där hon i månskenet svagt kunde skönja
sin bild, och som hon stod där, genomilades
hon af stark, obetvinglig lyckokänsla öfver den
friska fägring, som blickade henne till mötes.
Hon lyfte de fylliga, välbildade armarna
öfver hufvudet och log strålande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
