Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, att vara ung och älskad, att dansa emot
framtiden på pärlstickad sko! Hon ville ha
jublat högt, men vågade det ej, mest af
fruktan att väcka den sjuka Sidsel.
Men krypa ned i bäddens duniga ide kunde
hon ej — icke än. Sakta tryckte hon sina
mjuka, röda läppar mot spegeln och kysste
deras reflexbild länge i öfvermodig, sprudlande
ungdomsglädje.
I detsamma ljöd ett hårdt slag mot fönstret,
och en stor korp susade kraxande förbi, ilsket
piskande med vingarna.
Magdalena for rysande tillsammans, och så
lifligt och häftigt hade Jeps ord om korpen
berört hennes vidskepliga sinne, att hon nästan
trodde, att denna olycksprofet var ett af
narren utskickadt, ondt väsen.
Hon skyndade sig att söka upp sin bädd
och draga täcket öfver öronen, men först läste
hon dock med brådskande andakt sina böner,
som modern lärt både henne och syskonen,
och dessutom ett litet stycke ur Knut
Gyllen-stiernas Catechismus. Hon var glad att hon
kunde det utantill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
