Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.stad, aldrig lycklig, ty hvar timme var fylld
af ångest och plågor.
Nu kände hon sig, som hade hon kommit
till en fristad, dit intet ondt kunde nå, och hon
sträckte välbehagligt ut lemmarna.
Genast kunde hon dock ej somna, och hon
tog därför en af andaktsböckerna på bordet.
Det var Mathesii Hochzeitspredigten. Hon log
matt. Den passade väl henne föga, och dock
valde hon just den. Vid skenet af vaxljuset
kunde hon med lätthet se att läsa. Hon slog
upp pä måfå. Där var en sida, som tycktes
vara flitigt läst, den kom alltid upp, hur hon
bläddrade. Där stodo några rader, hvilkas
skämtsamma form roade Sophie. Ännu sedan
hon lagt bort boken, mindes hon deras
ordalydelse och upprepade den: »Det kära, äkta
ståndet, som efter sypdafallet har blifvit något
väl salt, tränger till att få sin begynnelse
öf-versockrad och inledes och stadfästes med
pomp och ståt, på det att unga människor i
all tukt och barnslig lydaktighet måtte glädjas
åt slik heder.»
Visst var det så; de unga längtade efter
lysande bröllop, efter makt och frutitel, men
hon skulle ha varit så hjärtenöjd med den
minsta vrå af världen, där hon kunnat få lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
