Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ock att blodet kommer att flyta hett,
oförhindradt af slemmet.»
Tiden gick, sommaren blef höst, och de första
stormarna hade redan börjat skaka ned några
af de oförvägnaste bladen, de, som klättrat
upp i trädens topp och låta solen uttorka sina
celler, eller de, som gungade ytterst på
grenarna och tjufpojksaktigt kittlade de
förbigående på näsan eller i nacken. Sophie hade
svårt att slita sig lös från den fridfulla,
be-kymmerslösa tillvaron hos de två goda
människor, hvilka så vänligt stått henne bi, men
midt i all sin stilla färd greps hon af okuflig
längtan att mötas med sin gode broder. Denna
längtan fyllde henne starkare än någonsin nu,
sedan Erik Lange lämnat Liibeck och dragit
längre inåt landet; hon visste ej hvarthän, blott
att tyngande gäld tvang honom att söka annan
uppehållsort.
Hon skulle hos sin Apollo, det visste hon,
finna den tröst, som ingen eller intet annat i
världen tillstadde henne, och hon hoppades
äfven, att han skulle kunna hjälpa Erik Lange
så, som han gjort det tillförne.
Hon ville också se det nya, präktiga
observatorium, kejsaren skänkt honom, studera
tillsammans med honom där som i ungdoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
