Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högt, att det låga tadlet icke kunde nå
henne.
Hon nickade tankfullt och satte ringen på
sitt finger.
»Förtälj mig nu om hans sista stunder»,
bad hon. »Du var väl hos honom hela tiden?»
»Ja, natt och dag, men han yttrade ej många
ord, min höge herre. Talade han något mera,
var det om eller till fru Kerstin, de unga
jungfrurna och junker Jörgen; junker Tyge var
icke i landet vid denna tid. Och om eder
talade han med goda ord, men febern
plågade honom svårliga, och han var svag och
matt.»
»Om Danmark talade han dock fullväl?»
»Ja, det kan I förlita eder på! Jag är en
trogen son, om ock förskjuten», sade han, »och
två eller tre mäns dom är ej landets skuld.
Det . är ett godt och välsignadt litet land, pris
vare det, och dess folk aktar jag högt.»
»Ja, min gode broder hade rätt: pris vare
Danmark», inföll Sophie lifligt. »Där ville jag
lefva lyckligt och dö i frid!»
Jep narr log en sekund sitt forna spotska
löje.
»I vet det väl, fru Sophie, lefver gör blott
den, som död är, säga prästerna; hvad kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
