Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om hon intet anade, hvarken hvarifrån den
kom eller hvilka, som bevisade henne den.
Hon ställde sig, hårdt tryckt intill
fönsterrutan, och lyssnade. De kunde ej se henne
därutanför, ty Anna Bille hade hängt ett täcke
för fönstret. De kunde inte heller höra
hennes snyftningar, så förtviflade och öfvergifna,
som de trängde sig fram, när tärnorna
kom-mo till strofen:
iDet haver været af Arilds Tid,
det bliver, mens Livet kan rinde
at Elskov tvinger saa mangen en,
baade Möer og hövisken Kvinde.
— Det dager op under Liden.»
Det var borgardöttrar i Eckernförde, som
sjöngo, och hon, den unga flickan, som de
sistlidna dagarna lagt violer och liljekonvaljer på
husets tröskel, hade samlat dem, Hon hade
förtalt dem om den goda, nådiga frun från det
fjärran Skåne, som från land till land trofast
följt den älskade och icke svikit honom, i
någon bedröfvelse eller nöd, och om honom, den
en gång så rike och mäktige Erik Lange till
Engelsholm, hvilken måst gå från gård och
grund och hart när tigga sig fram i landet,
därför att han studerade den hemliga konst,
som ingen ännu lyckats fullkomna; de visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
