Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orh nu skall b^nUopot slantla. 205
nog, hvilken hon menade! Ville de inte
förhjälpa henne att sjunga dem båda i
brude-sängr Jo, hvad de det ville. Alla bundo de
sig en krans af myskmadra och satte på
huf-vudet, de klädde sig i sin hvita helgkjortel,
och de tänkte på sin egen käresta, när de en
efter en hänförda slöto sig till det lilla tåget,
som med tända ljus, likt en procession af unga
klosterjungfrur, drog fram genom gatorna.
Erik Lange hade kommit in under sången.
Också han lyssnade vemodigt till de veka
orden:
»Det haver været fra Arilds Tid,
det bliver, mens Livet kan rinde,
at Elskov tvinger saa mangen en . . .»
Han gick fram till Sophie och lade med en
skyddande och likväl famlande åtbörd hennes
hufvud mot sitt bröst. I det svagt dallrande
ljusskenet såg han, hur de många hvita stråna
i hennes nu upplösta hår skimrade som
silf-ver, och han mindes plötsligt smärtsamt
tydligt en majafton för tolf år sedan, då han på
lek slingrat hennes silkeslena, då mörkbruna
hår om sin hals och bedt, att det månde få
blifva hans boja för lifvet. Kunde han så
visst nu göra detta ogjordt eller bedja sig fri!
Men han förmådde det icke. Hon var hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
