- Project Runeberg -  Sophie Ottosdotter. Berättelsen om ett kvinnoöde /
207

(1907) [MARC] Author: Elisabeth Kuylenstierna-Wenster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lyckönska bruden såsom hennes plikt som
brudkläderska var. Sedan lade hon stilla
signande täcket till rätta och drog för
sparlakanen.

Sophie hade lagt sin kind mot Eriks arm.

»Så äro vi då gifna samman, min Titan.»

»Ja.»

»Ar du ännu trött eller hyser du
grubblande tankar?»

Han suckade djupt utan att svara.

»Har du icke lit till mig, hjärtans käre?»

»Hvad kan du råda i detta, att jag är
utarmad och betryckt och icke kan lämna
Slesvig, förrän jag betalat min gäld till Bendix
Rantzau.»

»Jag vill fara till Haderslev och tala din
sak med Bendix Rantzau, min Erik.»

»Kunde du det blott.»

Han vände sig uttröttad ifrån henne, det
var så mycket, som pinade honom, måhända
mest, att han icke längre ägde sin frihet, och
han erinrade sig med vemod den gamla
fåg-lavisan, han tillförene brukat sjunga för sitt
husfolk på Engelsholm. Endast en rad stod
tydlig i hans tankar: — »Men örnen bygger
i fjället ut.» Det blef lättare inom honom
efter de orden. Örnen stänger ingen i bur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ottosdottr/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free