Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinne karskt af lust, och allt medan tåget
sjöng sin maj visa med det evinnerliga
omkvadet: »Glädje oss Gud och den ljufveliga som-
mar!» höll han den lilla rodnande
majgrefvin-nans häst i tygeln.
När hon slutligen med sin späda, barnsliga
stämma bad:
»Ädle herre, en skärf åt de arma», svängde
han med den lediga handen i luften sin magra
pung som hade den varit späckad med
guldstycken och hviskade i den unga tärnans öra:
»Allt detta skänker jag dig för en kyss af
dina röda läppar, du väna majbrud!»
Sophie Ottosdotter hade också rest sig.
Hennes barm höjde och sänkte sig tungt, som hon
stod där kämpande med stolthet och skam.
Detta skulle hon nödgas upplefva, att hennes
make tiggde en majbrud, en slinka om en
kyss. Hon bidade svaret med hårdt klappande
hjärta, men när hon såg den lilla jungfrun
villigt räcka fram sin friska mun, ryckte hon
pungen ur Eriks hand och slog den mot
maj-grefvinnans läppar, så att de sprungo i blod.
»Tvi dig, är du så fal för snöd vinning
eller så dorsk till sinnes, att du låter kyssa dig
på öppen led. Tag dig i akt, att icke den
onde sätter sig för fast i din kropp. Pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
