Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergifvit dem, en kall regnvind for tjutande
omkring husknutarna och letade sig in genom
springor och hål.
I daggryningen måste de fortsätta sin färd,
men när de skulle betala för härbärget, sökte
Erik fåfängt sin pung. Han hade förgätit,
att den blifvit slängd i vägdammet förliden
dag. Plötsligt erinrade han sig det dock, men
bidade hårdnackadt, att Sophie hans begäran
förutan skulle taga fram mynt.
Hon gjorde det emellertid icke. Just den
summa, han i går förspillt, hade varit ärnad
att gällda färdeutgifterna med, och hennes
ångest öfver hans lättsinniga förfarande hade
knappt varit mindre än hennes leda vid hans
älskogsrus. Hvad halp det, att hon borde
varit förtrogen med, att sådan och icke
annorlunda var Erik Lange. Hon skulle
sannolikt aldrig lära Sig se honom med
rättfärdigt, skarpt dömande ögon.
När de stodo resklädda, och den djupt
bugande värden med illa dold ängslan i små
vattenblå ögon och mållös häpnad på den
gapande munnen följt dem till åkdonet, där han
stannat med utsträckt och vidt öppnad hand,
sade Sophie i en högdragen och hård ton
till Erik:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
