Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aflösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stundelig krops och sinnes orolighet. Hermelin D 6 b.
Aflösa, tr. Lösa, frikalla. Undersåterna
haffua the afflööst och frijat ifrå then eedh, medh hvilkom the voro öffuerheetenne förbundne. P. J. Gothus Rel. art. 360.
Afmana, tr. Afstyrka, afråda. [T. abmahnen.] Them ogudachtigom skal man kungöra theras synder och på Gudz vegna affmaana them ther ifrå. P. J. Gothus Hust. 50. iagh wil... affmaana edher alla ifrå thet onda, och förmana edher til thet goda. Fastapred. 468. The Cursche adhellsmen ... må Marschen affmana låtha, att the sigh icke mott Sveriges Crono heller H. K. Maij:tt bruka låtha. Gust. Adolf Skr. 267.
Afmåla, tr. Afmäta, afskilja, bestämma. Werldzliga Konungar haffua theras affmålta grentzor, land och folk. P. Erici 1:6 b.
Afmägtas, dep. Blifva vanmägtig. Nu most’ all dödzens mackt afmäcktas och försvinna, Ty genom Jesu död vij honom öfvervinna. Vultejus 129.
Afmägtig, se Amägtig.
Afmäla, tr. Jfr Afmäta 2. folket... thet her och ther affmält och förtrampat är. L. Petri Jes. proph. 18: 7.
Afmärka, tr. 1. Märka, förse med märke. kyrkoordningen ... här ibland Acterna med Littera G. afmärkt är. S. Elofsson 189. — 2. Utmärka, utstaka. förskicke nogen godh
karll hijt, som sådanne legenheter (att fälla bråtar) aff merckie kunne. Fin. handl. 9:145
(1556). Han lät thär och afmärka tompter til andra gårdar. Peringskiöld Heimskr. 1:445. — 3. Förmärka. Therföre kan wel affmerkias, ath the ... ære konung Cristierns hemligha wenner. Gust. 1 reg. 2:101- j haffue slagit vår breff på kyrkedören ... huar mann
til skodande, i then mening som väl åffmerkias kann. 5:159. Hannibal uthsende ... speijare, som skulle begifva sigh uthi
Scipionis lägher... och granneligen affmärkia och gifva acht uppå, hvadh ordning ther hölts. Schroderus Liv. 378.
Afmäta, tr. 1. Utstaka. Caucasen ... med sin bergzrygg afmäter gränsorna för thet Scythiska folket. Peringskiöld Jord. 21. Så skall ehrt... mächtige rikes Grensor villande siön affmäta. Leyonstedt 17. — 2. Afdela, sönderdela, skingra. thet reffna och skinnadhe folcket, ... thet här och ther affmätit och nedhertrampat är. Es. 18:7. Jfr Utmäta. — 3. Bedöma, inse. så kan hvar och en nooksampt affmäta och besinna, huru
ganska nytteliga och vijsliga thet är förordnat, att ... Hustafflan är satt vid ändan i vår kära heliga Catechismo. P.J. Gothus Hust. 21.
Afnäma, tr. Köpa. [T.abnehmen.] de som
tobaket aff Compagniet afnehma. Stjernman Com. 4:258 (1680).
Afnämeri, n. olägenheter för bergslagen och den däraf flytande handelen torde vara att befara, där man ej skulle hafva fremmandes förskått och afnämerier att tillgå.
Stjernman Com. 5:547 (1695).
Afockra, tr. Genom ocker afhända. [T.
abwuchern.] man honom hans godz och näring stiel eller afockrar. P. Erici 3:156 b.
Afpersa, tr. Afpressa, urpressa. wijn-bära skaal som wijnet är affpersat. Var. rer. voc. I 3 a.
Afplundra, tr. Plundra. detta temples herligheet ... är afplundrat. Rudbeck Atl.
1:262.
Afprygla, tr. Genom pryglande aftvinga.[T. abprügeln.] han hade sin stothållare ... som them affpryglade åhrligen at uthgiffua en stoor summa penningar. Petrejus Beskr. 1: 56.
Afqväm, n. Afkomma. [Isl. afkvæmi.]
hans barn och älskelige afqväm. U. Hjärne Anl. 316. De Slavoniske afqväm, som Pohler, Ryssar, Böhmer, Crabater. Orth. 14. Ohörsamheets alster och afqväm! Vitt. 90.
Aframa, tr. Afstyra, afvärja. (Jfr Rama.) tänckie till rusta eder thet ytherste och beste i kunne Szå att wij ... kunne troligen tilhielpe att afframe allés wåres och Rijksens schada och förderff. Fin. handl. 7: 111 (1544).
Afrapi, m. Afskrap. [Isl. afhrapi.] Allom en öfverlast, och jorden een afrapi-börda. Stjernhjelm Herc. 477.
Afraska, tr. Genom öfverraskning,
öfverrumpling afhända. ackta vppå, att Finland icke bliffuer oss affrasket. Gust. 1 reg. 10:4. Then rågh som Ryssarne plägade affraska the svenska undersåter. Girs Gust. 1 kr. 226.
Afreda, tr. Utreda, utrusta. Thär efter begaf Hialte sig på resan, sedan han således afredad var. Peringskiöld Heimskr. 1:458,
Afrensa, tr. Bortrensa. Samma förtröstning (på Christus) är then rette brinnande eelden, som all synd och smitto förtärer och affrensar. L. Petri 4 Post. 61b.
Afreta, tr. Aflocka, bortlocka. [T. abreizen.] Althenstund englarna äro uthan synd, så kunna the aff en frij vilje tiäna, såsom the ther aff ingen ond bevekelse eller ond lusta ther ifrån affretas eller affträngias. Schroderus Hunn. 133.
Afriden, p. adj. Utriden, utmattad genom ridt. [T. abgeritten.] Så beswärede sigh och
rytterne ... att theres häster äre mäste parten afredne. HSH 36: 256 (1580). Hvadh rytterijet vedkommer... moste Fältherren för all ting tillse, att thet icke blifver... emot våren afridit. Gust. Adolf Skr. 269.
Afrifva, tr. 1. Rifva bort, rycka bort.
aff tins sons hand wil iagh rijffua thet (riket), Doch wil iagh icke alt Rijket affrijffua. 1 Kon. 11:13. — 2. Nedrifva. schole the höge natstuffwer och annen huus opå Gråmunckeholm affriffwes. Stjernman Com. 1:153 (1557).
Afrosa, tr. Skryta af, öfver. Före:de Cardinal hafver ... uthi Käisarens nampn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
