Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afsäga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afsägas
— 18 —
Aftaga
högtijdzdaghar pläghade the kostelighe
qvinnor affsäya hvar andra medh en kamp, för
theras degligheet skul. Albert 1:56. — 8.
Utsäga, omtala, thet är fast annorledes fatt
medh dödhen, än Werlden weet tenckia eller
affsäya. L. Petri 2 Post. 313 b. Huadh
hem-ligha aff them skeer är och skam affseya.
Dial. om mess. 64 b. mong stycke . .. brukas
nw, som man j fortijdhen intit wiste affseya.
O. Petri Guds ord D 3 b. Tå bleff Wisby
Stadh så vpfylt medh kramgodz... att thet
war gruffweligit affseia. Svart Kr. 78. giorde
the rijket... en sådan stoor skada, som icke
lätteligen står til at affsäya. Sylvius Er. 01.
163. Thorder giorde thär öfver sådane
berättelser, som han viste at afsäya.
Pering-skiöld Heimskr. 1:493. — 4. Afdöma,
afgöra, bedöma, sattes 48 gamble och
förståndige tyske landzknechter till att affseije
thena sack. HSH 2:46 (153 •). i första
anblick afsäya huem rätt, huem orätt hafuer.
Stjernhjelm Arch. C 3 b. — 5. Ådöma.
then sacköre som honum oc hans medhållare
affsagt bleff för then trætthe skuld. Gust. 1
reg. 4:124. — 6. Döma. Lasse i Wimala för
mandråp ... bleff affsagt från liffwet.
Gjörwell Nya Sv. bibi 2:339 (1583).
Afsägas, dep. Afsäga sig, förneka. Om
nu någhor wil platt affsäyas och förneka
Christum. L. Petri Om nattv. B 5 a.
menniskan som döpas skal, först moste affsäyas
dieffuulen. Kyrkord. försp. 4 b. Then han
(Petrus) således affsadhes och nekade, war
hans Mestare, hans Herre. Chr. pina T 6 a.
hon (tron) kommer thet til wägha, at wij icke
affsäyes (motsäga, skylla ifrån oss, förneka
vår brotttslighet) eller förtwifle, ändoch wårt
samwett dömer oss ... Therföre then här skal
kunna bestå, han moste ... så tenckia medh
sigh, Ah Herre, thet är sant, Jagh är intet
annat än en arm syndare,... skal man tå icke
heller gripa til gensegn, icke heller förtwifla.
4 Post. 26 b.
Afsätta, tr. 1. Taga ifrån, utesluta, wij
intit skole settia til gudz oord, jntit heller
affsettia. O. Petri Sakr. 16 a. — 2. Afstyra,
upphöra med, afstå ifrån, blodz wtgiwtelse,
som nw longlega tes wer warith hafwer, af
setias ok stillas motthe. Gust. 1 reg. 1:93.
the affsettie skulle thet obestånd the
ofor-nwmsteliga ... haffua företagit. 4:178. råde
wij eder allom athj slickt obestånd sætthie
vthåff. 4:161. åffsæthe och åffstille the
sub-ordinaciones och lönlige stemplinger. 4: 271.
åffsettia then segladz the plæga brwcha til
tyske stæderne. 4: 273. wij haffde ... affsett
all then mistycke wij haffde til honum. 4:327.
onyttogt snak och tal... måtte åffsetias. 5:
140. kan iach i samme reise beslaa en
hol-lendare (ett Holl. fartyg) ... thet acter iach
icke affsetthe (underlåta). HSH 20:165 (1507).
Vi... haffdom tenkt oss til wora landboor i
Leena, mottom doch affsethe thenne resa.
H. Brask (HSH 14:70). — 3. Afleda; afdika.
vatnet med diken afsättia. Risingh 10. en
morasig grund, våt och nedrig (lågländ), är
väl till att afsättia. Ders. 15. — 4. Uppsätta,,
författa. De gudelige och sköne psalmer,,
som Doct. Martinus Lutherus hade afsatt på
rim. J. Werwing 1:134. — 5. Öfversätta.
Biblien skulle ... affsättias på Svenska
tungomålet. Girs Gust. 1 kr. 64. affsättia Latijn
uppå Tysko. Schroderus Ratich. A 5 a.
— 6. Afrita, afteckna, tog han een
blijertz-penna och afsatte een adelsfru, som sof under
predijkan. U. Hjärne Vitt. 33.
Landtbe-skrifningar ... afsättia städernes och orternes
belägenhet. Peringskiöld Jord. 2.
Afsättare, m. supen eller afsättaren.
Dalin Arg. l:n. 5. en eller annan afsättare
pomerans. Bellman 5:208. en afsättare
sötkummel. Kexél 1:451.
Af sätte, n. Klack. [T. absatz.] Skor
förutan högdt afsätte. HSH 31: 79(1661).
Af-sätt, -e, pl. afsätter. Lind Ordb.
Afsättning, f. Afläggande, upphörande
med. haffue vj... giort eder alwarlige
för-maningh om samme tals affsætning. Gust. 1
reg. 4: 42. thetta obeståndz åffseining. 5: 44.
Afsöndrig, adj. Som öfvergifver någons
tjenst. Ingen mestare giöre änders (annans)
mestersvenner afsöndrige. Stjernman Com.
1:799 (1622). Jfr Afspännig.
Af tacka, tr. Betacka, hans Ma:t för szin
godwillie skuldh ... med all vlempe skulle
belönett och afftackett bliffua. Gust. 1 reg.
12: 271.
Aftackelse, f. Afskedsansökning. lathe
wij ... gerne effther, att j med samme
embe-the förschonede bliffwe, anammendis edhers
vrsechtt och afftackelse vdi all gunst och nåder.
Thyselius Handl. 2:280 (1545).
Aftaga, tr. 1. Fråntaga, wunno wij alla
hans städher, och war ingen stadh then wij
honom icke afftoghom. 5 Mos. 3: 4. The
städher som min fadher tinom fadher
aff-taghet haffuer, wil iagh få tigh igen. 1 Kon.
20:34. Titt Rike skal tigh afftaghet warda.
Dan. 4:2S — 2. Inhemta, inse, förmärka,,
sluta, bedöma, kunna ther aff döma och
afftaga, hvad fahrligt upsåt han ... hafver.
Gust. Adolf Skr. 131. hvar och en som
verldennes beskrifning sedt hafver lätteligen,
kan aftaga hans (Ryssens) lands stoorleek.
Ders. 179. Hvadh tå ther aff folier, kan man
lätteliga förstå och afftaga. R. Foss 46. hvar
af Konungen nogsamt kunde aftaga, huru
med honom och hans sak tilstod.
Peringskiöld Heimskr. 1:634. — 3. Vara
afnämare till, uppköpa, man i Nederland
mötte tractera ett Compagnie som afftoge all
kopparen, som i Sverige görs. A.
Oxenstjerna (HSH 35:123). — 4. Refl. Taga sigr
’af, befatta sig med. Om then lärdom, som
eder nåde skriffuer ther oppa predikis,
haffuer iak mik inthet hertill afftagit, ty att iak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
