Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aftagas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aftagas
— 19 —
Aftränga
inthet aff hanom hört haffwer. H. Brask
(HSH 16:78). Justitiens förvaltningh hafver
iagh migh intet aftaget. HSH 31:115 (1662).
Aftagas, dep. Minskas, aftaga. Han
(månen) är itt liws som afftags, och wexer
åter til igen. Syr. 43:7. menniskiones hierta
aff hogsens svagheet så småningom afftags
och förvissnar. P. J. Gothus Rel. art. 881.
Aftagelse, f. Ther thet oordhet ståår på
latina Primicie, ther emoot fandz icke wäl
itt oord på swensko som fyllest giorde, vtan
wort satt Thet Första, och sommestadz Första
afftaghilsen, och war Primicie thet först
åff-togs fordomdags vthaff sädhen, bakning, och
annat sådant, och offradhes gudhi. NT 1526
förspr. (Bib. 1541 har Förstling.)
Af tala, tr. 1. Frånsäga, med sina ord
betaga, beröfva; fråndöma. Sådana tröst...
wil tigh then ledha Pusillanimitas gerna
aff-tala. Balck Krist. ridd. Kla. dieffuulen
beklagar (anklagar) the Christna dagh och
natt j theras samwett in för Gudh, och wil
aff-tala them thet ewiga liffuet. P. Erici 2: 98 b.
Papisterna ... afftala oss thet härligha
kyr-kionnes och Gudz folks namn, och leggiat
sigh sielffua til. 3: 39 b. — 2. Afgöra, afsluta.
att den tvist... Sveriges crono på den eene
och Konung Sigismund af Poland på den
andra sidan är emillan, mötte kunna blifva
aftalat och bijlagt. Stjernman Riksd. 1:715.
(1617). altt som skett är skal wara en platt
död oc affthaladt sak, like som thet aldrig
skett wåre. Gust. 1 reg. 6:81. all owilie,
som bådhe i konung Hanses tijdh och sedhan
vpkommen war, skulle til euigh tijdh wara
en afftalat saak. O. Petri Kr. 319. — 3.
Afhandla, hwad brister riken emellan ära...
the skola afftaladhe warda wtj någet möthe.
Gust. 1 reg. 6: 246. der (på riksdagen) att
aftala... rijksens vårdande ehrender.
Stjernman Riksd. 1:724 (1617).
Aftig, se Ak t ig.
Aftinga, tr. Betinga af någon. Läto the
för the Romare stadzportarna up, afftingandes
at them intet fiendtlighit måtte vederfaras.
Schroderus Liv. 610.
Aftjeldra, tr. Genom råmärke afskilja.
[F.Sv. tiældra, råmärke.] Herren bygde sielf,
af urfiel giorde mark, Och satte värn
omkring en nys aftieldrad park. Spegel Öpp.
par. 4.
•Aftnas, dep. impers. [Isl. aptnask.] thet
afftnas eller bliffuer affton. Var. rer. voc.
A 5 b.
Aftondags, adv. På aftonen. Karle med
sina föllieslagare kom aftondags fram til en ö.
Peringskiöld Heimskr. 1:624.
Aftonkost, m. Aftonmåltid. Herodes på
sin födhelse dagh gaff the Öffuersta och
Höffuitzmän, och the yppersta j Galilea en
afftonkost. Marc. 6: 21. (Öfv. 1882: gästabud.)
Aftonsnack, n. Hans harda dödh och
pijna skal wara wårt spel och afftonsnack.
O. Petri Ed. B 6 b. wore ganska nyttight
at presten förmanade them wel som
echte-skap byggia til hopa, at the på bådha sidhor
wel besinna och öffwerwegha hwad the göra
för en contract sich j millen, at the icke så
löpa tilhopa aff itt löst afftonsnack och
obe-rådt moodh. Handbok B 2 b. man vthi
öls-mål och afftonsnack binder Echtenskap och
festes. L. Petri Kyrkord. 52 b.
Aftorkas, dep. Borttorka, förtorkas,
wat-net afftorkades aff iordenne. 1 Mos. 8:7.
effter solennes vpgång, när daggen är
aff-torkat. B. Olavi 109 a.
Aftrud, f. Affall (från tron), kätteri.
[Isl. aftrü.) Vår vilie är en affgudh, Then
störste i verlden är, Ty han gör mästa aftrud
Ifrån Gudz lära skär. Bureus Nym. IX: 9.
Afträck, m. och n. Afgång, afsättning.
[Jfr T. abzug.] manufacturerne haffue nu
j verlden lijten affträk. A. Oxenstjerna
(HSH 27:188.). Uppå thet godzet må hafva
deste större affträck, vele Wij at visse
köpmän til thess förleggiare och affnämare
förordnas. Stjernman Com. 2:177 (1638).
con-sumption och afträcket för Compagniet . . .
blifver studzat och hindrat. 2:643 (1650).
tilvärkningen af tiäru nu åhrligen åhrs mehr
tiltager, än afträcken och consumptionen är.
3:47 (1661).
Afträd, n. [T. abtritt.] 1. Afträde,
trädande åt sidan, afsides, ur vägen. Tå en
Borgmästare eller Dictator mötte them
(Ve-stalerna) på gatun, moste han göra affträdh,
in til thess the voro fram om gångne.
Schroderus Albert. 2:201. — 2. Bildl. Afsteg.
göra itt affträdh ifrån all rättferdigheet.
Schroderus Pac. 38. — 3. Rum, dit man afträder,
aflägsnar sig. (I kansliet) skall vara 2
cam-brar, den eena lijten, hvarest Cantzelären kan
haffua sitt affträdh, när något skall conciperas.
Civ. instr. 310 (1626). Anm. Hör detta till
bet. 1?
Afträda, intr. 1. Afvika, j affträdhen
jfrå then wäghen som iagh biudher idher.
5 Mos. 11:28. — 2. Affalla, j affträdhen,
och tienen andra Gudhar. 5 Mos. 11:16.
om han jfrå sina fädhers Lagh affträdha wille.
2 Macc. 7:24.
Afträdelse, f. Affall, han lärde
afträdelse jfrå Herranom. 5 Mos 13: 5. Så skal
iagh åter hela theras affträdhelse. Hos. 14: 5.
Afträdning, f. Affall, är thetta
affträd-ning eller synd emoot Herran. Jos. 22:22.
Aftränga, tr. [T. abdringen.] 1. Aftvinga,
med våld afhända, hwar the kunne oss
med theris beteckte stæmplingh oc
forræ-derijs vpueckilse afftrænge mere vilkor och
frijhether Gust. 1 reg. 4:139. Befructedhe
... atth förbe:nde stenhws ... schulle honum
åfftränghias och komma vnnder closthrett.
4:376. igenkalla alle dhe godz ... honom nu
i någon åhr afträngde warit hafwe aff
rijk-zens fiender. 1:175. — 2. Fördrifva, undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
