Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktig
— 23 —
Alldenstund
L. Petri Dial. om mess. 180 b. — 2. På
rest. schal han göre redhe och rekenscap
för ith hundrett mark örtuger szom han med
tiil acters war. Gust. 1 reg. 2: 224. Äre någre
wåre suener, them noghet tiil acthers står
{återstår att betala), skal thet wel giffuas
wthaff wår Cammar. 6:121. någen deel...
som han til akters bleff på rekenskapen.
6:255. wij iw alle äre ganska mykit til
ach-ters j wår rekenskap för Gudh. L. Petri
2 Post. 298 a. De hade på ett år så när
kommit på 4 tunnor guld till akters.
Schroderus Uss. I 4 b. — B. På förfall, förlust,
obestånd. Krönen är mykith till ackthers
kommen och är försuagad. Gust. 1 reg.
6:156. ingen parten, huarten Cronen heller
han, är til affters i thet byte. 6:308. någon
af Participanterne (/ kompaniet)... komme
til achters, och uthi oförmögenheet och icke
varandes solvendo afdödde. Stjernman
Com. 1:765 (1620).
Aktig, Af tig, adj. 1. Aktad, ansedd.
Magnas, actig, then som mykit reknat oc
actat warder. Var. rer. voc. C 8 a. nogre
afftige böndher aff hwarijæ lagsagw. HSH
20:195 (1507). tyckte ... inghen oskæl wara
ath nær noghon achtig man vndwiiker wtaff
thy ene riikit wthi thet annedh och begærar
leygde, ath then icke weyres honom. Gust. 1
reg. 7:493. — 2. Betydande, vigtig. wij
wette jngen vti thet ganske rijke ther större
nåd, lempo och diupare förnufft haffuer
sådane actige saker beiegge ok betracta. Gust. 1
reg. 7:513.
Aktning, f. Akt. gifvom ther granna
achtning uppå. Svedberg Schibb. 7. bringar
oss at altid ge aktning på vårt upförande.
Dalin Vitt. 6:333. Att Gustaf Adolf kom
till världen bittida om morgonen, ansågs af
dem, som gifva aktning på slikt, hafva varit
af god betydelse. Hallenberg Hist. 1:8.
Aktsam, adj. Uppmärksam, en achtsam
läsare. Gust. Adolf Skr. 3. Ehvar du går
och står, kast’ om dig acktsamt öga.
Columbus Poet. skr. K 2 a.
Aktsamhet, f. Uppmärksamhet.
Histo-rierne ... willa wara med flijt och
achtsam-heet lässne. Brahe Oecon. 41.
Alamodisk, adj. Modern, ny modig. [F.
à la mode; T. alamodisch.] alla-modisk
plagg. Stjernhjelm Sv. o. G. Måles fat.,
föret. 4 a. yfs i alamodiska kläder.
Svedberg ödn. 330. Alamodisk kavaljerer. Sv.
Forns. 3: 64. Sielf har sig mången valdt en
alamodisk docka. Kolmodin Qv. sp. 1:80.
— Äfven alamodig. then allamodige herr
Omnis. Svedberg Sabb. ro 1:653.
Albrekt? (albrok, strandskata). Albrecht,
larus littoralis, Ufervogel. Schroderus Lex.
59. Albricht. Hist. handl. 12. 1:28 (1573).
Ålder, f. Al. vidh samma källo stodh
... en stor ålder. Hist. tidskr. 7:193 (1593).
Alegast? (skrikhals?). Hör du, skepper
alegast (Charon), hui skryar och ropar du så
fast? Tisbe 65.
Alf, m. Murmästare kalla alf och klapur
den gråsten de kasta uppå pörtes- och
bastugu-ugnen, så och böndren alla berg och
bergz-skrefvor kalla alf. Rudbeck Att. 1: 745.
All, adj. 1. Hel, hel och hållen, äller
bonadhen til gården war aff twinnat hwitt
silke. 2 Mos. 38:15. Tu äst äller födder j
synd. Joh. ev. 9:84. the Amorreers ondzska
är icke än nu all fulkompnat. 1 Mos. 15:16.
och wardt tijdhen på allan hans ålder
niyo-hundrat och tretiyo åår. 5:5. een dimba ...
watnadhe alla markena. 2:6. Brenneoffret
skal brinna ... alla nattena. 3 Mos. 6: 9.
församla alla menighetena. 8:3. hon ... sadhe
honom alla sanningena. Marc. 5:33. the hade
allan sommaren warit bestalladhe. O. Petri
Kr. 234. hadhe steldt theres kerrebössor alla
Gråmunka broo öffuer emoot stadhen. Ders.
304. — 2. Hvarje. All seng ther han på
ligger. 3 Mos. 15:4. (träden) skola alla
månadher bära nyy frucht. Hes. 47:12. —
Med a 11 o n e, i allo, helt och hållet. Tu äst
medh allonne degheligh, mijn kära. H. vis.
4:7. Tå wardt folcket j stadhenom förfärat,
och förtwiffladhe medh allonne. 1 Macc.
13: 44. haffuer han aldrigh medh allonne tagit
sina barmhertigheet bortt jfrå oss. 2 Macc.
6:16.
Allalunda, Allalundom, adv. På allt
sätt. thet står allalunda så til med theras
hierta, som med Gudz hierta, at the icke
haffua lust til syndarens dödh. L. Petri
1 Post. F 8 b. the läto sigh allalundom så
wårda om thenna nyfödda Konungen, lika
som the ock hadhe lydt vnder hans rike.
Ders. L 2 a. Nåden är icke nådh någorlunda,
vthan hon är nådh allalunda. P.J. Gothus
Enchir. G 2 b. alle och allelunda skippade
kroppar. Stjernhjelm Arch. A 4 b.
Allbofveri, n. Ett slags brädspel.
Brädspel är ock een lust, i Tick-tack och
All-boverie. Stjernhjelm Here. 156. Kortespel
och alboffverij Plägar och så fördrifva tijd.
Beronius E 4 a.
Alldaga, adj. Daglig. Hon skal blifva
tin all-daga gäst. Stjernhjelm Here. 95.
Alldeles, adv. Till alla delar, helt och
hållet, fullkomligt. the finge saadan
dagtingen som them aldeles wel aath nögher.
Gust. 1 reg. 1:98. her j landit sthaar aldelis
gandtzska wel tiil.. 2: 247. vilie wij aldelis
vara fortenkthe ath forbetthre eders frihether
och priuileghiær. 4: 56. Gudh är aldeles
godh och mild. L. Petri 2 Post. 144 a.
Alldenstund, adv. Så länge, all then
stwnd Sueriges rike ær endrektogt, ær them
(främmande furstar) icke vel mögieligit
sa-dant til biudha (att bemägtiga sig riket).
Gust. 1 reg. 4:214. han må behålla Berga
qwärn all then stund han gör ther lijka och
reeth vtåff. 5:39. vppeholle siit krigxfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
