Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Alldentid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alldentid
— 24 —
Allsingenhet
... mett sold, kost, spisning, prophant oc all
annen omkost all then stund fegden warar.
9: 21.
Alldentid, konj. Alldenstund, emedan.
Och war thet icke mögeligitt at konung
Birgers vpsått kunde haffua lyckosam framgång,
all then tijd han så föractadhe the swåra
eedher han giort hade. O. Petri Kr. 114.
junkar Hans ... sadhe sigh wara arffuinga
til Norige, dogh medh huadh rett, thet kan
man icke weta, all then tijdh han icke war
aff then gambla konunga slechten. Ders. 274.
Allens, adv. På enahanda sätt. [Mnt.
allens.] Och bleffuo bådhe the som bortto
woro och the som när woro alleens plåghadhe.
Vish. 11:12. the woro alleens med enahanda
mörkrens kädhio bundne. 17:18.
Allerfnask, n. Skämtvis: Skägg,
pipskägg. Nu har han stor peruk och
allerfnask på hakan. Sv. Nitet n. 3.
Allesides, adv. På alla sidor. [T. [-aller-seits.]-] {+aller-
seits.]+} Koppar myntet icke haffuer velat
haffua dhen gång, som man allesijdes
önskade. A. Oxenstjerna (HSH 26:274).
Allgemen, adj. 1. Allmän. [T. [-allge-mein.]-] {+allge-
mein.]+} ährender, som angå allgemene
rijk-sens . .. lägenheet, vällstånd och vällfärdt.
Gust. Adolf Skr. 125. allgemeen
publi-cation. Stjernman Riksd. 2: 1578 (1668).
nu så algement är, at hvar och en, som något
är, vil helsas för herre. Svedberg Schibb.
43. thet algemena bätsta. Ders. 79. the ord
och ordalag, som vi dageligen bruke uti
al-gement tal. Ders. 160. — 2. Samtlig.
allgemena rijksens ständer. Gust. Adolf
Skr. 188.
Allikväl, adv. Likväl. [D. alligevel.]
ändoch the Påler mott våre fredzmedell föga
hade att seija ... allickvell tychtes the Påler
vara omöijeligit sådant hoos sin konungh att
erholla. Gust. Adolf Skr. 299.
Allin (y_), n. Ållon. [Isl. aldin.] Han
giffuer fridh, sundheet och näring etc. icke
therföre, at wij oss såsom swijn skole gödha
aff allijn och icke en gång see vp j högden
huadan thet faller, eller hoo thet giffuer. P.
Erici 1:45 b. gödeswijn äta alljn på
maJ-kenne. 5: 282 b.
All makliga, adv. Småningom. [T. [-all-mählich.]-] {+all-
mählich.]+} han allmakeliga kom närmare.
Stjernhjelm Arch. A 4 b.
Allman, m. Hvar man, hvar och en,
allmänheten, vdtskicka ... alman vtåff twna
soken att besökia samma landzting. Gust. 1
reg. 5:44. allman leer ther åt. Stjernhjelm
Hängde Astr. 48. — Genit. sing. A11 m a n s
och plur. Allmanna, Allmäns brukas
som adj. Allmän, allmans betzta. L. Petri
1 Post. Ila. war almans rykte om thenna
quinnona,... at hon war een groff synderska.
4 Post. 10 b. på förståndeligit och allmans
tungomåll. Kyrkost. 68 a. ther medh
kommer tu j allmanz röckte. Sir. bok 42:11.
Then som bygger widh almanna wägen han
får monga skodare. Kyrkord. förspr. 2 a.
i allmanna vyrdning. Stjernhjelm Virt.
rep. spöria them til rådz vthi almenz
handlingar. L. Petri Sir. bok 38:37. högmäles
saker, som icke retteligha kunna slijtas eller
dömas aff hwar och en enfalligh och almentz
domare. Mandr. B l a. vår heliga Svenska
bibel förer vårt brukliga och vackra
almens-mål. Svedberg Schibb. fia. — Hos
Stjernhjelm förekommer A11 m e n a:
Sådan är almena lag. Here. 257. Träler och
almena pack. 429.
Allmandmor, f. Ett slags dans. [F.
allemande; i Tyskland: der deutsche dreher
eller blott der deutsche, "walzer, deutscher
tanz, wobei man sich drehend einen kreis
beschreibt." Grimm Wört. dreher.] all månd
mor är lustigh dantz, Den vele vij, iagh förr,,
du baak. Prytz O. Skottk. C 2 b. [Hvad
vill ordet mor här säga?)
Allmansrådighet, f. Democratia,
Al-mansrådighet. L. Paul. Gothus Mon. pac.
110.
Allmoge, m. Folk, menighet. Se Sv.
Ak. ord.
Allmännig, adj. Allmän, eth almennigth
tall och ryckte ær vthsprwnget bland then
menige man. Gust. 1 reg. 4: 74.
Allo, interj. Hallå, välan! [Månne
bildadt efter F. allons?] Allo! Vi sku en skåhl
af hionelaget dricka. Wexionius Vitt. 408.
Alls, adv. 1. a. och a., alltsammans.
alt thetta onda, lögn, skrymterij, falskheet,
Gudz ordnings förachtelse . .. alz och alz
flyter thet vthaff otronne. L. Petri Om
nattv. B 4 b. Och warder så ther med hwad
som helst på menniskionne är als och als
ijdhel tungor, fulla medh Gudz loff. Ders.
C 2 a. — 2. Inalles, åhr 1433, tå Kon. Erich
als regerat hadhe vidh pass 37 åhr. L. Petri
Kr. 109. Gulsmedz Embeted . .. måge hafve
eet wist thael på sine medbröder, nemligen
als til sexton mestere. Skråord. 175 (1594).
en hoop soldater . . . altz siw tusen man.
Messenius Svan. 50. vordo ther slagna och
fångna alss til tutusend man. Girs Erik 14
kr. 85. och vordo als öfver et tusend
Musko-vitiske hästar i staden införde. Joh. 3 kr. 72.
Allsamman, Allsammans, adj. Hel och
hållen, hel. Ther stoodh en Liwsastake äller
samman aff gull. Sach. 4:2. Tina hender
haffua ... allansamman bereedt migh. Job
10: 8. förer migh tiendena allasammans vthi
mina tiendeladho. Mal. 3:10. Tu skalt ock
göra ... en silkes kiortel alsamman aff golt
silke. 2 Mos. 28:31. Han må taghan (åkern)
allsamman. 2 Sam. 19:30. hans stool war
altsammans eeldzloghe. Dan. 7: 9. allsammans
thenna predicanen tijt lender, at Christus är
sanner Gudz son. L. Petri 2 Post. 118 a.
Allsingenhet, f. kenna och bekenna in
för Gudh wåra alzingenheet. P. Erici 5:188 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
