- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
28

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anderstång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anderstång

— 28 —

Anfödd

Anderstång, f. Träskoning under
släd-med. Anderstång, assamenta trahæ.
Schroderus Lex. 96.

Andetåg, n. 1. Andedrägt. [T. [-athem-zug.]-] {+athem-
zug.]+} kort andetåg. U. Hjärne Vatt. 58. —
2. Själtåg. in til sitt andetog och skilsmässa
ifrån thenne verlden. Sylvius Er. 01. 391.

Andra, tr. Sätta träskoning under medar.
I November andras slädar, drögar och
käl-ckar. Brahe Oecon. 113.

Andra, tr. Ändra, dette inthet står till
att andra, A. Oxenstjerna (HSH 29:314).
ähr icke gott att något annars för denne gång
ähn provisionaliter resolveras, som altijd kan
andras. Dens. (35: 127). denna öö (jorden)
... sig ständigt andrar. Eurelius Vitt. 11.

Andrabba, tr. 1. Drabba. I timligh nödh,
som andrabbar krop, godz och ähro. P. Erici
1:3 b. — 2. Anträffa. Så hafve vij... the
odödelige Gudars foster (vid namn Religio,
Prudentia, Justitia, Temperantia, Fortitudo)
under högstbe:te Herskerinnas mechtige hägn
och beskydd i önskligit flor ... igenfunnit och
andrabbat. Stjernhjelm Virt. rep. om iag
icke andrabbade någhon lärd och välförfarin
Philosophum ... så vore thet migh aldeles
omögeligen til at komma til thenna konstens
rätta kännedom. Franckenius A 6 b.

Andraga, tr. Erbjuda. [T. antragen.]
en högh och myndigh person någen skänk
eller præsent at andragha. Schroderus
Liv. tillegnan.

Andrift, f. Pådrifning, drift, ingifvelse.
[T. antrieb.] Hijt blijr ock unge Carl af
himlens andrift förder. Columbus Vitt. 97.

Anfang, Anfång, n. Anfall, angrepp.
[Mnt. anvank.] alle sloth och herregaardhe
ære beblotthade om folket,... ther fore ær
tess bæther vore venner göre anfangh jn
oppaa thöm. HSH 19:159 (1506). War ok
rädendis at forscriffne högboren furste (kon.
Hans) noget anfong innen tæss giort haffde
pa noghre ... ther vethe ville rigsins ok then
mene mans bæste. Finl. 133. (1502).

Anfart, f. Anlöpning, anfall. [T. [-an-fahrt.]-] {+an-
fahrt.]+} Skipsflåtan ... uthi första anfarten
in-togh stadhen Genua. Schroderus Liv. 354.

Anfejda, tr. Draga i fejd emot, angripa.
Fiender anfeigda Eders Kongl. Maij:tz rijke.
Hist. handl. 3:152(1704). hvar en eller annan
af them skulle der öfver (för sin
embetsför-valtning) blifva anfegdat. Stjernman Riksd.
bih. 323 (1644).

Anflicka, tr. Tillflicka. [T. anflicken.]
sådana ... vidh en Seelandisk laghbook
an-flickade rader. Stjernhjelm Föret, till
Vestg. lagen.

Anflugen, p. adj. Anlupen. [T. [-ange-flogen.]-] {+ange-
flogen.]+} här och där i berget en rostfärga
eller odugelig witterung är anflugen. U.
Hjärne Vatt. 27. Engden med mycken rost
och rödmylla sampt sielffrätsteen är färgat
och anflugen. Ders. 68.

Anfoga, tr. Tillfoga. [T. anfügen.]
honom (Gud) förvthan kan ingen skadeligh eller
dödeligh tingh menniskiona anfogadhe warda.
P. P. Gothus B 3 b. Dieffuulen wil tigh
någhon plågha anfoga. Dens. K 4 a.

Anfylla, tr. Fylla. [T. anfüllen.] de sigh
medh dryck anfylt och öfverlastat hafva.
Stjernman Com. 3:598 (1667).

Anfyra, intr. Fatta eld. [T. anfeuern,
tr.] Skämtvis om kärlekseld: de med samma
lätthet kunna kallna som anfyra. J.
Wallenberg 227.

Anfå, tr. Börja. [T. anfahen.] thet
gam-bla, nu framfarna åhret ända och besluta,
och thet nyia anfå och begynna. L.
Lau-rentii Nyårspred. C 2 a. När thetta emoot
hans vilia gick, Ett annat handgrep han tå
anflck. Messenius Ret. C 4 a.

Anfånga, tr. [T. anfangen] 1. Få,
emottaga. wij haffue anfongit eders scriffteligh
vrsekt om the pæninge. Gust. 1 reg. 4:370.
om han anfånger någit breff åff danmark, skal
han thå thet ofortöffuat skynda til min herre.
4: 386. lather oss än nw andfånga eder
scriffte-liga swar på thenne och flere article. 5: 91.

— 2. Börja, företaga, min reesa ... Den
vil iagh anfånga uthi Jesu nampn. Dalius
Vitt. 56.

Anfägna, tr. 1. Emottaga, välkomna.
(Jfr Fägna.) The som honom (Kristus vid
inridandet i Jerusalem) fölia eller möta och
anfegna, äro icke heller aff the störste hönsen
j korghen. J. Rudbeckius 1 Pred. C lb.
Drottning Christina anfägnades med ett
oup-hörligt skjutande. J. Terserus (Lönbom
Hist. märk. 2:7). Brudgummen ... brudhen
anfägnar. Leuchovius 8. Adam ... henne
(Eva) anfägnadhe på thet venligaste. Dens. 21.

— 2. Omfamna. [F.Sv. fagn, famn.] sedan
han sin käreste på thet liufligeste anfägnat
hadhe, är han i een diup sömpn infallen.
Nyman 36.

Anfägnare, m. så skole vij honom (Jesus)
undfåå och hiärtelig kyssa, ... sådane
anfägnare och kyssare vil han j längdene uthi
then evighe saligheten undfägna och kyssa.
E. Svenonis A 4 a.

Anfäktan, Anfäktning, f. Fiendtligt
anfall. wij... haffue thet (riket) igen
increck-tadt oc forlossatt wtaff hans anfectan. Gust. 1
reg. 3:142. then klyppen Olssborgh ... ey
saa belegelighen ær, at hon stodhe tiil
for-suara hwar ther noghen andtfegtingh paa
komme. 3:107.

Anfängare, m. Begynnare, påbörjare,
uppfinnare. [T. anfänger.] en rett anfengere
till samme bergz werck, och then thet först
vptagit och funnit haffuer. Fin. handl. 6: 235
(1542). _

Anfödd, p. adj. Anboren, medfödd. Vårt
folcks anfödde aart och eghenskap.
Schroderus Liv. 82. Den sijne seder och ord,
sijne lyster och anfödde sinne Inte vet håll’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free