Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anligga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
An ligga
— 32 —
Anlägga
Mag. Petrus Hesselius... effter min anledning
utarbetat hafver. Svedberg Schibb. 440.
effter Gudz ords och then dageliga
förfaren-hetens anledning. Sabb. ro 2:1249. the, som
ärnas til hederligare embeten, och skola ...
blifva then stora menigheten til anledning
och eftersyn. Rydelius Förn. öfn. föret. 18.
Anligga, tr. [T. anliegen.] 1. Ligga åt,
ligga öfver, den salige herren så i|frigt...
mig derom anlåg, understundom med böner
och stundom åter med förmaningar. U.
Hjärne Vatt. 6. — 2. Ligga på, vara
tryckande, trängande, tvingande, hafve Wij ...
ahnsedt theres ahnliggende nöd. Stjernman
Com. 1:94 (1546). för laglige förfall skull
eller andre sine anliggiande nödtorfter. Riksd.
bih. 247 (1597). sedhan han lät them tilfrågha,
hvadh sårgerlighit them anlågh (tyngde),
be-klaghade the sigh, thet 550 the förnämbste
uthi landet ... voro dräpne. Schroderus
Liv. 900. Aff sådane anliggiande orsaker och
skähl befan (han) . sigh på thet högsta
förorsakad at använda all möijeligh omsorg.
Widekindi 160. — 3. Hvila på, åligga.
Öffuerheeten, på hwilka så mykit är
anlig-giandes och så mongs manz welfärd henger.
L. Petri Krön. pred. D 7 a. — 4. Vara
magtpåliggande, angelägen, huru högt och
merckeligen oss och thetta rijge anligger vm
en förfarin och skickelig Canceller. Gust. 1
reg. 12: 262. ibland andre anliggende rijkzens
värf och ärender hafver varit oss här
förestält ... om medel och hielp til
krigzomkost-naden. Stjernman Riksd. bih. 256 (1602).
framställandes ... huru höghnödigt och
anliggiande thet är för hela riksens och thes
invånares frijheter och bästa skul, at komma
öffuereens om en konung. Hammerus 46.
Anliggande, n. Börda, betryck,
bekymmer. tu haffuer itt stoort anliggiande, inwertis
och vthwertis, krop och siäl äro tigh förtung.
Balck Krist. ridd. H 2 b.
Anlitan, f. iagh hvar och een ... på deras
hoos mig anlijtan gierna vthj billige saaker
hulpit. HSH 31:183 (1663).
Anlockning, f. Lockande. [T. [-anlock-ung.]-] {+anlock-
ung.]+} Til förlagsmännernes thesto större
an-låckning, villie Wij i nåder ... skäncka til
vercken the ohrter, som the inrättas uppå.
Stjernman Com. 3:703 (1668).
Anloda, tr. Loda sig intill, med lödning
anlöpa. itt slempt grundt, hvilket man intet
väl anlodha kan, effter thet är brandt på alla
sijdhor. J. Månsson 37. (Haniball, som är
itt sandreff, ... är brant, så at man honom
intet väl kan anlöpa medh lodh. Ders. 89.)
Anlåta sig, refl. Arta sig, bete sig,
gestalta sig, likna sig till. [T. sich anlassen.]
giffue oss bestondeligen tilkenne huruledes
i förmode att fienderne sig anlata wele. RR
18/e 1542. förfara huru thet speel sig ahnlater.
RR 18h 1546. ingen ting nu nödigere ähr, til
des man sijr, huru sigh den ene grannen och
andre vill anlåtha, ähn att stå j en starck
författning och gott postur till landz och vattns
A. Oxenstjerna (HSH 24:242). dhen
vinter-sädh, som medh ny rogh haffuer varit
uth-sådd, sig inthet väl velat anlåtha. HSH
25:278 (1633). Är konungen kränker, då
bruke ... discretion, att icke förhastes medh
någre efftertänkelige budh eller förbudh ...
till dess man sijr huru krankheten sigh
an-låter. Stjernman Riksd. 2: 918 (1634). min
svagheet fuller till någon bettring sig anlather.
A. Oxenstjerna Bref II: 536. Sveriges rijkes
rådh sådant ville, efter som sielfve sakerne
och tijderne sjgh anlåta, öfverläggie.
Stjernman Riksd. 2:1370 (1660). det sigh effter
allés meening vähl annlåther till ett vackert
streek och een ny grufva. HSH 40: 54 (1662).
hon anlåter sig (låter påskina), som ville
hon ingen prætension giöra på Hans May:tt
Sveriges nu regerande Konung. Stjernman
Riksd. 2:1372 (1660).
Anlåtas, dep. = Anlåta sig. alle
så-danne verck måste skicka sigh efter som
tijden och saakerne i sigh sielfve anlåtas.
Stjernman Riksd. 2:1307 (1660).
Anlägen, adj. Angelägen, låta oss medh
all flitj vara anläget... att fäderneslandet må
tillbörligen för alt fientligit våld skyddat och
försvarat varda. Stjernman Riksd. 1:757
(1622). H. K. M:tt... låter sigh allés vår
väl-ferd så högeligen anlägen vara. 1: 819 (1630).
rijkzens anlägne ärender. 1:823 (1631).
Anlägenhet, f. Angelägenhet, hennes
egne anlägenheter fordra hennes åtherkompst.
A. Oxenstjerna Bref II: 512.
Anlägga, tr. och intr. [T. anlegen.] 1.
Lägga, ställa intill, emot, på. sedhan
konung Aminander anlade uppå murarna
storm-steghorna, upgåfvo the aff rädzlo stadhen.
Schroderus Liv. 435. — 2. Använda, så
måge i ... täncke till att samme hielp (till
kyrkans uppbyggande) så anlagd blifver som
thet sig bör. Fin. handl. 7:182 (1546). samma
contribution må rätt blifve anlagd och icke
vändas till andre uthgiffter. Stjernman
Riksd. 1:688 (1613). dem (kompaniets
penningar) alle participanter til nytto och fördeel
anläggia. Com. 1: 990. (1630). Svea och Götha
konungar... flijt och arbete hafva anlagt til
at styrcka sine land och rijken medh godh
och tarfvelig lagh. Ders. 3:514 (1667). een
part fremmande understå sigh at före af rijket
... Svenske penningar och icke vele här
läggia them an (lägga ned dem) uthi vahrur.
Ders. 1: 553 (1610). Salomon ... ymnog
inkomst hade, Men ansåg intet, om han nyttigt
then anlade. Spegel Sal. vish. 36. the
an-leggia theras ungdom och flijt på bokelighe
konsters studerande. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 411. Herren förläner hvarjom och
enom af oss sin pund... och samma pund
bore vi vel anleggia och them förkofra.
Svedberg Dödst. 527. — 3. Lägga till, lägga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
