Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anständig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anständig
— 38 —
Ansök
våhrdagh arbetet schall må kunna ställas i
värket. Ders. 320.
Anständig, adj. Som anstår någon eller
något, passande, lämplig. Achta tig at
van-frägda någon ... ty intet är så illa anständigt,
särdeles en person af värde. Hermelin E 5 b.
Åt Odén offrades hästar, som krigsguden
anständiga kreatur. Dalin Hist. 1:172.
förändringar och stegringar i myntetz valör ...
förmedelst een godh och anständigh Ordning
och reglement med forderligaste må rättas och
afböijas. Stjernman Riksd. 2:1865 (1680).
Kongl. May:tt må en sådan förordning
deröfver affatta låta, som anständig pröfvas.
3:2025 (1686). Städerne hafva föreenat sig
sin emellan, på hvad tijdh the finna
markna-derne i hvar och en stadh anständigast. Ders.
Anstöt, m. 1. Anfall, thenne war
Judarnas sidzta anstöt, medh hwilkom the drabbade
in på Landzhöffdingan Pilatum (att han ej
vore kejsarens vän, om han släppte Jesus
lös).. . med hwilkom the ock wunno honom
öffuer. L. Petri Chr. pina e 5 b. — 2. Stöt,
skada, afbräck, så hände ock rijket en
för-rädelig anstööt aff Herr Berendt von Meelen.
Girs Gust. 1 kr. 57. samma manufactur en
märckelig anstöt lidit. Stjernman Com. 4:
579 (1683). — 3. Stötande i blåsinstrument.
Allt återskallade af krigsbasuner, Vid hvilkas
anstöt himlens legioner. Som stridde för dess
sak, sig sammandrogo. J. G. Oxenstjerna
4:197.
Anstöta, tr. och intr. Gifva stöt, stöta
emot, stöta på; tillstöta, påkomma; angripa.
man .. . wndherstundom en willoghan och
smock hest medh sporaner anstöther, ath
han testhe bethre löper. L. Pet. Gothus
62 b. Så mången migh anstötte Och på migh
händer bar. Rosenhane Sv. spr. klag. 24.
the som Gudheligha leffua vilia i Christo
Jesu, the bliffua nu medh bedröffuelsens
stormvågher på alle sidhor anstötte och
öffuerfalne. L. Laurentii Pred. 13.
vattenbergen, hvilka liksom murbräckor anstötte
sidorna {af fartyget). J. Wallenberg 139.
Jag sielf inthet veet huru iag mig
compor-terar, att iag seglandes emillan desse
klip-porne icke anstöter. A. Oxenstjerna (HSH
37:147). thet som uthi een punct rörer och
anstöter rijkzens fundamental- och publique
Iagh, kan ... heela rijkzens compagem medh
sig bringa til afgång. Stjernman Riksd.
2:1434 (1664). månghe farligheeter oss nu
anstöte. 2:872 (1634). the olägenheter, som
oss . . . anstöta kunde. 2: 1813 (1680). om
honom något menskeligit anstötte (om han
doge). Ehrensten (Lönbom Anek. 1.5:13).
ther hon (pestsjukan) anstöta och befengia
begynner, wender hon icke lätteligen igen.
P. P. Gothus B la.
Anstötelse, f. Anstöt. The Christne skole
... see sigh före, att the icke geffua någrom
anstötelse. P. J. Gothus Rel. art. 264.
Ansvar, n. Svar. [Isl. andsvar, annsvar.]
Thetta loffua och tiilsegia wij edher medh
thetta worth opna breff, begærendis ther paa
eders answar. Gust. 1 reg. 2:237. wj hade
förmodat eders redeligaren answar æn wj nw
haffwa fornwmmit wtåff för:ne edhers breff.
3:325.
Ansvarlig, adj. Ansvarsfull,
prestaem-betet är ett mechta svårt och ganska
ansvar-ligit embete. Svedberg Schibb. 459.
Ansyles, Ansyls, Ansöls, adv. 1. Mot
solen, i rigtning mot solens skenbara gång,
från vester åt öster. [Isl. andsælis; F.Sv.
andsyls.] Solen ... haffuer aldrigh stadnat
eller gått hvarken baaklänges eller ansyles.
Phrygius Åkt. pred. C 3 a. Hör du, som
illa dömer, Du mäst, som minst förstår, Som
tycker, när du drömmer, At solen ansyls
går. Lindschöld Vitt. 156. När man ror
ut från landet at fiska, må man ej vända
båten ansöls. Fernow Verml. 257. Ansoles,
ansols, ansuls. Lind Ordb. — 2. Bakvändt,
förvändt, man wender thetta twert om, och
går här medh alt ansyles och affwogt. L.
Petri Om nattv. D4a.
Ansäga, tr. [T. ansagen.] 1. Anmäla,
uppgifva, skal och alt thet godz, som
inkommer, ingelunde opskepes förr än thet är
på Tolbodhen ansagdt och förtollet.
Stjernman Com. 1:488 (1604). någon sitt godz ...
falskeligen ansäger. 1:813 (1622). opå grentze
tollhusen sine ... vahrur richtigt anseija. 2:
172 (1638). — 2. Tillsäga, befalla, the
till-biude sigh att vele vara vederrede till
op-ryckningh, när them blefue ansagdtt. A.
Oxenstjerna (HSH 24:170). Betienterne
alfvarsamligen måtte ansäjas, intet... att
af-föra {ur räkenskapen) utan Våre eller Stats
Contoirets expresse ordres. Stjernman
Com. 5:404 (1693). — 3. Säga,
tillkännagifva, förklara. K. Antiochi legater ansadhe,
thet Konungen achtadhe then fridh, som the
Romare hafva ville, höghre, än all segher och
triumph. Schroderus Liv. 887. Straffet är
ansagdt, om man intet helgar sabbaten, at eld
skal förtära palatzen. Svedberg Dödst. 38.
uti dopet hafve vi... förkunnat och ansagdt
satan och hans vesende fiendskap och
offen-teligit krig. Sabb. ro 2:922.
Ansägelse, f. Utsaga, uppgift,
tillkännagifvande. Then gemene mans uppenbara
an-säijelser. Gust. Adolf Skr. 211.
Ansätta, tr. [T. ansetzen.] 1. Sätta
intill, emot. Stormbocken til muren ansattes.
Schroderus Liv. 443. — 2. Utsätta,
bestämma. berama och ansättia riksdagen til
den tiugunde dagen Januarii. Stjernman
Riksd. 3:2164 (1718). Ey må någon Skipare
förändra sin ansatte reesa. Sjölag 1667 Förs.
B 9. — 3. Åsätta. af dem egenvilligt ansatte
böter. Stjernman Com. 6:88 (1712).
Ansök, n. Ansökning. Titt ansök ... thet
är af honom hördt. Kolmodin Qy. sp. 1:270.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
