Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ap
— 40 —
Arf
amvachsen.] våre armeers nederlag ved
Nördlingen, och mig deraff ahnvuxne och
ähnnu öfuerhängiande difficulteter. A.
Oxenstjerna (HSH 32:197). dömma, huadh
fäderneslandet kan anväxa för skadha eller gagn.
Dens. (38:444).
Ap, n. Narrspel, gyckel, gäckeri. Vijk
aff, fru Lusta! Du och jagh förlijkz ey
samman, Jagh gitter ey ditt aap och myckna
flättia sij. Wexionius Sinn. G l b. hon giör
aap och spee Uthaf hans gilie-taal. Lucidor
A3a.
Apa, tr. 1. Gäcka, bedåra. fåfengia och
geckerij, ther medh the bådhe sigh sielffua
och meniga man apa och bedraga. L. Petri
Kyrkost. 77 b. huru listeliga dieffuulen
haffuer apat tigh, och hållet tigh ifrå Sacramentet.
Om nattv. E 4 b. — 2. Drifva gyckel med.
Män i, förmätne folk, som högt och vidt
up-gaapen Ock hälsosamma råd så hierteståll-.
tiskt aapen. Columbus Poet. skr. G1 b.
Ehvad kröps vanskapnat någon kan hava,
achta tig at honom därföre apa och
miss-fyrma. Hermelin E7b. — 3. Hyckla för
någon. När han behöffuer tigh, kan han wel
apa tigh, och leer til tigh, loffuar tigh mykit,
och giffuer tigh the betsta ord. Syr. 13:7.
— Apas, dep. somlige Christne vilja apas
efter (efterapa) the gäckeliga hedningar.
Spegel Pass. and. 92.
Ape, m. Apa (eg. aphane). [Isl. api.]
honom skeer även som enom Ape, som
menniskian vil allting efftergöra. R. Foss
441. så äre ij icke pfaffen (säger Tysken)
vthan affen: thett är, icke Prester, vthan
Apar. Ernhoffer 100 a. Apar, som giöra
mycken lust, när folcket står och gapar.
Spegel Sal. vish. 29.
Apelgård, m. Trädgård, fruktträdgård.
[Isl. apaldrsgardr.] Mitt uti min Apellgård
Där ståer så vähl bygd en stufva. Sv. forns.
l:li.
Aperi, n. Förevisning af dresserade apor,
apspel; narrspel, gyckel. Apeförare, som fara
ifrå thet ena rumet til thet andra, genom
o-nyttigt aperij och kucklerij sökia penningar.
P. Erici 5: 70 a. then skrymteska
kyrkion-nes åthäffuor och heligheet är icke annat än
aperij, vthwertes sken och skrymtan. Falck
121 a. intet achtandes hwad Påwen och hans
Biscopar bruka för aperij vthi theras Presta
wixl. L. Petri 3 Post. 8 a. the Poler och
Casacker drijffua ett sådhant aperij medh the
plumpa och oförståndighe Muskoviter, at så
snart en Demetrius omkommer, få the strax
en annan i stadhen igen. Petrejus Beskr.
2: 206.
Apina, Apinna, Apinia, f. Apa (eg.
aphona). [Isl. apinja.] De olika formerna
förekomma omvexlande i R. Foss. — Musik
och apinor, Spektakel och linor Ge föda åt
hälften det stora Paris. J. Wallenberg 84.
dieffuulen är Gudz Apinia, som honom j allo
effter folier. P. Erici 2:198 b. Han hade
åthskilliga Apinior, som honom efterhermade.
U. Hjärne Orth. 11. Apinior förs kring til
stora hoff och herrar, Och brukas när ther
fins ei eljest andre narrar. Spegel Guds
verk (1745) 231.
Apotek, n. Förekommer liktydigt med
fältskärsstuga.] när wij kenne Laghen haffua
oss drabbat och sargat samwetet, skole wij
löpa til Predicoembetet, lijka som til itt
himmelskt Apoteek, och läta oss hela och
förbinda. P. Erici 6: 52 a.
Apotekerska, f. Idhra döttrar skal han
tagha sigh til Apotekerskor, kokerskor och
bakerskor. 1 Sam. 8:13. (Öfv. 1878:
Salf-berederskor.)
Appeldrank, m. Äppelvin, cider. [Mnt.
appeldrank.] Miödh och Appeldranck. Fin.
handl. 6.321 (1556).
Applug, adj. Apelkastad. Hästar... må
mycket väl af (asp) löfvet, och blifva appluge,
ehvad färg de hafva. Carleson 78.
Arbetsman, m. Arbetare. Och
arbetes-männenar arbetadhe så at förbätringen på
wercket gick fram genom theras hand. 2 Krön.
24:13. En trogen arbetsman i sin tijd tu
bekröner. vultejus 118.
Ardra sig, refl. Arta sig, lämpa sig.
[Mnt. arden.] Såsom then Epistlen till the
Galater ardrar och skickar sigh effter then
epistlen till the Romerska, och fattar på
samma meeningen medh få oordh, thet then
andra widhare vthstrecker, Så ardrar sigh
thenna till the Colosser effter then till the
Epheser, och fattar medh få oordh samma
innehållet. NT 1526, förspr. till Col.
Ards, m. Huilket är thet skuldoffret thet
wij honom giffua skole? The swaradhe, Fem
gyllene ardzar och fem gyllene möss ... Så
må j nu göra liknelse effter idhrä ardzar.
1 Sam. 6:4,5. (Öfv. 1878: bölder.) skrijnet
medh the gyllene möss och medh theras
Ardzars liknelse. 6:11. (Öfv. 1878: skrinet
med de gyllene jordråttorna och med
afbildningarna af deras taggar.) — Luther har erse
(plur. af ars). Grimm Wört. anför
exemplen ur bibeln under ordet arsch, culus,
anus, podex.
Arest, m. Båge, armborst? gott
skyttetyg oc arest. Gust. 1 reg. 3: 225. (Rudbeck
säger Att. 1:406, att, "än i dag" förekommer
Aristboga, "arcus ex quo sagitta emittitur".
Wallenius Gram. C3b har: "Pijl, telum:
handskott, som man med handen åstadskiuter
uthaf en arestboga". I Spegels Ord. säges
Upländska folkspråket hafva harist med bet.
armborst.)
Arf, n. 1. Andel, lott. Wij haffue ingen
deel j Dauid, eller någhot arff j Isaj son.
2 Sam. 20: l. Thetta är een ogudhachtigh
menniskios löön när Gudhi, och the
Tyranners arff som the aff them Alzmechtigha få
skola. Job 27:13. — 2. = "Arffolk" (Juda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
