Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bakkläder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bakkläder
— 46 —
Bandeler
Bakkläder, pl. Tapeter. [Isl. bakklætii.]
Then stora sahlen var med sådane dyrbara
tyg, som pell och bak-kläder kallas, innan
beklädder. Peringskiöld Heimskr. 2: 429.
Bakning, f. wij äre alle vthaff en
bakning, och then ene åsnen törff icke kalla
then andra säkdraghare, ty wij äre alle födde
aff itt kött och blodh. O. Petri 1 Post. 122 a.
Folk af en bakning. Lind Ord.
Baksas, Baxas, dep. 1. Gå tillbaka,
aftaga, försämras. Thet är een almennelig
claghan ... at all ting så gott baksas, och
tappa j theres naturliga fruct och dregt,
Jorden bär litit, Watnet giffuer ock litit, wedhret
är iemliga fult med pestilentie och förgifft.
L. Petri Vigv. C 3 a. — 2. Baxna [rygga,
svikta, svika; rädas), titt samwet förtwiflar
och wi) baksas widh nödhena. O. Petri
1 Post. 135 a. nu backsas tu j thet som är så
ringa, nemligha waka medh migh een liten
stund. L. Petri Chr. pina O 2 b. Fiendens
ordspråk var och så Moot Svenske bönder
vilja slå, Fast the som dropar regnad nedh
Ey ville än tå baxas vidh. Olfson
Christiern 74. så rädes (baxas) hon, thet måtte
slå henne feelt. Comenius Tung. 363. —
3. Boxas. Till att vidare baxas emot
elementerna, ansågs för orådligt. J.
Wallenberg 148.
Baksegel, n. Aktersegel, som det
(fartyget) hade bättre fart, rende det på de
andras skep och reef hela baakseglet i kras.
U. Hjärne Vitt. 37.
Baktalan, f. Baktalan plär vid hof
oskulden sjelfver svärta. S. Triewald 8.
Bakvis, adj. "Efterklok, bakslug."
Spegel Ord. "Efterklok." Svedberg Schibb.
312.
Bala, intr. ? (bräka ? jfr SAOB.) Jag
var tå lik ett får, som fiker vildt och balar.
Kolmodin Qy. sp. 1:64.
Balber, -er, se Barberare.
Baldran, f. Larm, buller. [Se Rietz
Ballra.] en stygger, groffuer, leedh och
swarter Dieffuul, som wil til slagh medh
trugh, pockan och baldran. Balck Krist,
ridd. B 7 a.
B al g, m(?). Balja, skida. [T. b alg, m.]
Balg, svärdsbalg. Spegel Ord.
Balja, intr. Slåss, duellera. [T. balgen.]
Tilstäder och någhon Capitein, Leutnampt,
Fendrich eller Corporal sine underhafvande
at ballia eller fächta. Schmedeman Just.
206 (1621).
Baljande, n. Inthet balliande tilstädes i
lägret eller befästningen. Faller någon träta,
then skal skilias åth aff regementzrätten.
Schmedeman Just. 206. Hoo then andre
uthmanar til balliande. Ders.
Baljare, m. [T. balger.] Balliare och
ächtare, the ther aff hogmodh een annan
uthmana medh sigh at fechtas och slåås.
Kemner 70.
Balk, m. 1. Bjelke. Hwrw seer tu itt
grand j thins brodhers ögha, och wardher
icke warse en balk j tit eghit ögha? Eller
hwrw sägher tu thinom brodher, hålt, iach
will tagha vth grandet aff titt ögha, och sy,
en balker är j titt ögha? NT 1526 Matth.
7:3. The taghe först balcken aff theris öghe.
En liten C rön. E 3 b. — 2. Stängsel,
hägnad, plank, muren eller balcken kringom
kyrckiogården. Laurelius Kyrkord. 402.
Kyrckiobalcken skole socknemännerna medh
sin egen bekostnat byggia, huar sitt stycke
förferdiga. Ders. 353. Han hade allenast
kringom sit läger en balck, den ock då var
allareda mästadels förbränd af Heyduckarne,
til deras natteld. Girs Joh. 3 kr. 122.
Balk, m. Valk. balk i händerna aff stort
arbete, callus. Comenius Tung. index.
Balkot, adj. Valkig, balkot, callosus,
occallatus. Comenius Tung. index.
Ball, m. 1. Boll. lupo j Spelhwset, och
sågho huru man ther ball sloogh. 2 Macc.
4:14. — 2. Testikel. Testes, ballar. Var. rer.
voc. A 8 a.
Baiter, m(r>). dieffulen ... echteskapet vill
komma till vådha, Huadh han ey sielf kan
thet fullendha, tå plägar han onda människior
uthsändha. Medh lögnachtigh tall och mykit
squalder gör han ett echteskap ofta stor baller.
Dokt. Simon 11. (Jfr Baldran. Kalkar
Balder, hugg och slag.)
Baliskinn, n. Scrotum, balskin. Var. rer.
voc. A 8 a.
Ballskräppa, f. Balskräppa, testiculorum
capsula, bursa, scrotum. Helsingius.
Ballsten, m. Balsteenar, testes, testiculi.
Helsingius.
Balta, tr. Boka? Se Bok are.
Ban, m. Bana. huar och en letteliga må
befinna på huadh baan han wandrar. A.
Andreæ Tillegnan af L. Petri Dial. om
nattv. A 5 a. Then olydige hopen ... icke wil
ifrå sin wrånga baan affträda. Ders. B 2 a.
Ny lärdom förer han på baanen. S. Brasck
Ap. gern. G l a. gott ööl, som Ruus skal
bringa på banen. Stjernhjelm Here. 216.
Banbräckare, m. Vågbrytare. [T. [-bahn-brecher.]-] {+bahn-
brecher.]+} fölia wår banbräkare Jesu Christo
in j thet ewigha liffuet. P. Erici 2: 8 a.
Band, n. Förbund, sammangaddning,
sammansvärjning, drotzeten och Niels
Stenson med hans brodher bundo band til hopa
emoot marsken. O. Petri Kr. 196.
Bandare, m. Tunnbindare. Spegel Ord.
Bandeler, -hake, m. Karbin. Ryttere
... med dess långe bandelere skute och höll
fienden någorleds af. Lönbom Uppl. 1:61
(1611). Så väl till karbinen som till
musket-ten hörde ett bandeler, hvilket bars från
venstra axelen till högra sidan. Ryttaren
förde sin carbin fästad härvid, hvaraf den
senare fick jemväl namn af bandelerhake.
Adlersparre Afh. 225. Jfr Hamilton 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
