Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Barnung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnung
— 50 —
Baya
wekor widh sijn barnseng. L. Petri 3 Post.
49 a. hans modher ropadhe vthaff barnsengen.
Ders. 77 b.
Barnung, adj. Stadd i barnåldern. [Isl.
barnungr.] en uthgammal man tagher sigh
til hustru een barn ung piga eller jungfru.
T. Johannis B 8 a. fyre uthaff sönnerna äre
til manna komne, och två äre ännu
barnunge. Schroderus Liv. 802.
Barog, adj. Barrig. baaroga . . . tallar.
U. Hjärne Vitt. 165.
Barras, dep. Få barr. När löfgas tallen?
När björken barras. Sv. forns. 2:87.
Bars, Barsa, f. En till ett körits och
drabbtyg hörande betäckning för hästen, af
stål eller ock af läder. Flera slag
omför-mälas, såsom hals-, bröst-, ryggbarsar och
uthuggna barsar. Adlersparre Afh. 218,
232. — Synes ock betyda någon annan till
ett harnesk eller pansar hörande
beståndsdel. (Jfr Schiller-Lübben 6:31 barsie,
Grimm Wört. barsch.) Ett swartt koritz mett
en barsze forgyltt. Hist. handl. 2:26(1548).
Pantzerbarssor. HSH 27:49 (1563).
Bars, Barsa, f. 1. Bark, mindre
transport- eller krigsfartyg. [Mnt. barse; Isl.
barzsa.] i hade formodet wor bartze i flothen
met til Calmaren, Riket til tiensth. Fin. handl.
7:66 (1505). at göre bartze til redhe aat theres
(ide Ryska sändebudens) behoff kwnne wi
icke ... Ey helder giordis thenom behoff
so-dana fordhenskap medhen the ære icke flere.
Ders. myn holk, her electe (biskopens) barse
och flere vore venners skep. HSH 19:158
(1506). — 2. Liten kanon af koppar eller
jern (sådan som företrädesvis nyttjades på
förenämnda fartyg? Se Schiller-Lübben
och Kalkar barse) 1 Bartz; Falkenete
Bartzer; Falckone Bartzer; Mickhaka
Bart-zer; Stenbartzer. Adlersparre Afh. 266.
Barsa, intr. Jaga. [Mnt. barsen, bersen;
F.Sv. bcersa.] the Blekingzboor ... barsa och
jaga heela skogarne uthöffuer. Tegel Gust. 1
hist. 2:297.
Barskap, -skaft, -skatt, m. och n. Reda
penningar, kontanta medel. [T. barschaft.]
Rijksens dretzel och barskap. Stjernman
Riksd. bih. 64 (1546). Wij äre genom konung
Christiern thetta riikes och allés våres högste
förmögenheter, ägedeler och barskaffter
be-röffuede. Ders. 122 (1547). han hadhe
uth-lagdt all sin baarskap och förblottat sin
skat-kammar. Uti. på Dan. 518. Förstarne blefve
så uppå barskap förblåttade, at de sådane
krigsfolck längre icke kunde underhålla.
Tegel Er. 14 hist. 17. uj (vi) forskringret
haffue meste delen aff wårt barskatt. Gust. 1
reg. 11:92.
Baruhäst, m. "Skipp eller bååt o. then
hest som bär oss öfver böljorna." Spegel
Ordl. till Guds verk. [Isl. bära, våg, bölja.]
Men iag skal hängla med och hålla tig
(oceanen) i öra Så länge Typhis (en styrman)
nu kan baru-hesten köra. Spegel Guds
verk 92.
Bas, n. Stryk, aga. Vij goffuo them så
välligt .baas. Prytz Gust. 1 C 4 b. Cupido
för sitt ras Af någon Iris får et bas. Dalin
Vitt. 5:119.
Basa, tr. Badda, lägga varmt omslag
på en sjuk kroppsdel. Siud them (kryddorna)
j wijn eller gott ööl och badha eller basa
maghan ther medh. B. Olavi 55 b. Baasa
platzen (der det onda sitter) medh en swamp,
ther warm ätickia medh watn beblandat är
gutin vthi. Dens. 174 a. krydder skola siwdas
j watn och lätas j en säck, thet warmerste
en kan lijdha, basa ryggen ther medh. Dens.
76 b.
Basse, m. Manslem. fingerloss(-/ös) leker
på gigone, Basseloss naskar på pigone. H. O.
Visbok 73.
Bast, n. Brukas såsom förstärkning af
negation: icke ett bast, ej ett grand, ej
det ringaste. (Se Rydqvist SSL l:xxvn.)
en ganska ringa och förachteligh hoop, ...
hvilken ... icke skal tygha itt bast, som man
säya pläghar. L. Petri 3 Post. 89 a.
Bast, n(?). Ett slags groft tyg?
Drottningen gaf honom kläderne ny Af bast och
blaggarne grofva. — Bast och blaggarn vill
iag ej ha, Det kan du gie tjenare dina. Sv.
forns. 1:114.
Basta, tr. Binda. Bleff... för lögn bastat
(fängslad). Jos. hist. 42. Ryssen .. Tänckte
nya bänder köpa, Till at basta Ley’nets fot.
Rydelius Vitt. 19.
Bastard, -art, -ert, m. Ett slags sött
spanskt vin. (Förmodas hafva erhållit sitt
namn — bastardvin, oäkta vin — deraf, att
det skulle fått en tillsats af socker o. d. för att
blifva sötare. Se Grimm Wört.,
Schiller-Lübben.) Bastart, vinum passum,
olvo?. Helsingius. en pipe bastertt.
Stjernman Com. 1:150 (1557). Claret skall tu och
köpa in Sampt bastart och godt renisk vyn.
Tisbe 17. Blanck (hvit) bastard. Stjernhjelm
Here. 213.
Basunare, m. Basunblåsare. basunarers
röst skal icke meer hörd warda. Upp. 18: 22.
Bau, interj. Bah! pyttl [T. bau.] Bau,
thet (slaget, hugget) gör migh ingen qvijdha.
Prytz O. Skottk. C 2 b. Bau, du skalt see>
iagh haar fördel, När vij spännas hoop medh
gördel. Ders. D 4 a.
Baxas, se Baks as.
Baya, f. Baysalt, n. Hafssalt. [E.
bay-salt.; T. baisalz. Namnet anses komma af
Baye, en liten hamnplats söder om Nantes,
der Hanseaterna och andra handelsfolk
plägade landa för att göra sina inköp, i
synnerhet af hafssalt. Se Schiller-Lübben Bai,
Baye.] xj tynner baysalt. Gust. 1 reg. 4: 36.
köpet ær giort med the hållendere, som ære
kompne til Stocholm, för xxxiijj mark örtuger
huar lest löst beygesalth. 4: 215. skep i frå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
