- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
51

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bayesk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bayesk

— 51 —

Bebråda

Holland lådde med Baye salt. 8:316. löss
(lös) Baija. RR ™h 1543.

Bayesk, adj. Se Bay a. nogra dager för
palmarum lopp then bayeske flöte
(saltfartygen) gemen swndet LXXX swor skep. H.
Brask (HSH 14:47).

Bean, m. Eg. gulnäbb. [F. béjaune, d. ä.
bec jaune. Se Ducange Beanus.] Se G u
1-näbb.

Beanda, tr. Besjäla, en deilig kropp,
Som blijr aff dygd beandat. Lucidor Kk4a.

Bebinda, tr. [Mnt. T. bebinden.] 1. Binda,
ombinda. Titt slechte haffuer icke skoret
tigh nafflan bortt tå tu född wardt, ... ey
heller bebundet medh linda. Hes. 16:4. iagh
kan icke sielff komma åth att bebindat (det
sjuka benet) och lindat. P. J. Gothus Tål.
A 5 a. — 2. Sammanbinda, hopfoga, förena.
een bygning ... med bielkar bebunden. L.
Petri Sir. bok 22:19. han sine saker, lycke
och välfärd medh the Romares hafver
för-mengt och bebundit. Schroderus Liv. 888.
mitt hierta är til titt Så hårdt bebundet, at
jag håller them för ett. Spegel Tillsl. par.
149. — 3. Binda, fånga, snärja, tu äst full
medh bitter galla, och bebunden j
wrong-heet. Ap.gern. 8: 23. man här medh hechtar
och bebinder samweten. L. Petri Exorc.
C 6 b. — 4. Knyta, ingå, afsluta,
echte-skapet . . . wardt bebundet emellen junkar
Birger och jungfru Marete. O. Petri Kr. 93.
thenne frid är nu bebunden i millom riken.
H. Brask (HSH 13:ioi). — 5. Förbinda,
förpligta. tha haffwer han bebundit rikedh
till effuigan trældom. Gust. 1 reg. 1:29.
closterlyffte bebinder til en fåfeng tiänist.
O. Petri Klöst. B 2 a. vij til the Judeske
ceremonier icke obligeradhe och bebundne
äre. L. Laurentii Nyårspred. C 3 a. iagh
plichtigh ähr och bebunden E. F. N. till
all behagheligh tienst. HSH 27:262 (1647).
någon som i Sveriges rijke ... bor och vistas,
eller ock med hörsamhet och lydno thy
bebunden är. Stjernman Riksd. 3:2107 (1693).
— 6. Refl. a) Förbinda sig, förena sig. En
menniskia öfvergifver sin fadher ... och
bebinder sigh medh en qvinna. Forsius Esdr.
21. igenom gifftermål bebinda sigh medh sine
grannar. Schroderus Liv. 9. — b) Binda
sig, förbinda sig, förpligta sig. När man
nw gör löffte ther vppå, ath man wil j dödhen
halla sådana leffuerne (klosterlefverne), thå
bebinder man sich til menniskies stadgar.
O. Petri Klöst. B l b. alle ... bebundo och
besworo sigh så tilsamman, at om någhot
effter taal kome,... tå skulle thet gella them
alla lika til at förswara. Kr. 312.

Bebindelse, f. Förbund. (Regenten) then
uthländes freden medh bebindelser ... sökte
at hålla vedh macht. P. Brask Puf. 235.

Bebindning, f. Förbund, förbindelse,
uppgörelse. [Mnt. bebindinge.] alle
bebind-ninger som riikit haffuer giort med annar

land oc riike. H. Brask (Gust. 1 reg. 1: 293).
Oc skulle sætis i swadane bebindninger at
om thet ginge till nogit örlig oss e mellom
... the oss giorde en ærlig förwaring. Dens.
(3: 422).

Beblanda,-blända, tr. 1. Blanda, iach
beblandar min dryck med grååt. Dav. ps.
1536 102:10. osyrat semlomiöl beblandat
medh olio. 3 Mos. 2:5. han förmänger och
beblander thet ene tilsamman medh thet
andre. Schroderus Liv. 730. Altså uthi
Theologia Beblanda vij Philosophiam. S.
Brasck Förl. sonen H 3 b. Jag såg tå alt i
it, och it i alt beblandas. Spegel Guds verk
86. — 2. Tillblanda, tillaga, stempla och
beblenda något onth in på riket. Gust. 1 reg.
3:343.

Beblandning, f. 1. Blandning, beröring.
ingen gemenskap eller beblandning hade det
med vatnet. U. Hjärne Anl. 35. — 2.
Be-blandelse. Mina stadhgar skolen j hålla, at
tu icke läter tin booscap haffua beblandning
medh annor diwr. 3 Mos. 19:19.

Beblodga, tr. Bloda, nedbloda. (Jfr
B lod ga.) een med förgifft upsvullen och
beblodgat hallz . . . uppå marken krypande
hugorm. Nyman 31.

Beblomma, tr. Blommera. [T. [-beblii-men.]-] {+beblii-
men.]+} beblomde kiortlar. P. P. Gothus
F 4 b. Bildl. han beblomar henne (synden)
medh herligha rosor. Dens. 0 5 b.

Beboja, tr. Belägga med bojor, fängsla.
När elephanten seer sig så beboyad vara,
Seer sig af fienden förknippad i en snara.
Spegel Guds verk 223. Mars ... är med
fridzens band nu så bebojad blifven, Att han
är sielff till roo och frid allhögst begifven.
Verld. fåf. speg. 38.

Bebrefva, tr. Gifva bref på, skriftligen
tillförsäkra, bekräfta. [Mnt. bebreven.] thet
rike honom war befalad (anförtrodt) j troo
med et friidt koor (val) oc ey aff arffua rætt
eller noghen annen rætt, thet haffwer han
med offwerwoll latid segh bebreffua för siit
fædherne oc möderne. Gust. 1 reg. 1; 29.
danmarks raadth haffue samma Contracth
beleffuadh, bebreffuadt och besegleth. 3:126.
Likwel skal man än nu köpa åkrar för
penningar, och bebreffua, försigla och betygha
vthi Ben Jamins land. Jer. 32: 44. han
be.-brefvade them Gottland. Girs Gust. 1 kr.
149. Hans sahl. Kongl. May:tt. . .
bebref-vat Hennes M:tt medh ett vist lijfgedingh.
Stjernman Riksd. 2:1366 (1660). ’

Bebruka, tr. Bruka, uppodla, verlden
. . . ännu intet var bebrukat och bebygd.
Rudbeck Att. 1: 55.

Bebryta, tr. Bryta. Pedersbergsgrufvan
... är för många åhr sedan uptagen och
bebruten uthi 10 åhr continuerligen. U. Hjärne
Anl. 355.

Bebråda, tr. Förebrå, uthofvo the bådhe
emot borgmästaren sielff så väl som emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free