Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bebräma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebräma
— 52 —
Bedla
hele krijgzhären åtskillige skiäldzord och
bebrådde them. Schroderus Liv. 89. the
bebrådde honom at han tilstadde the Romare
försmädhas. Ders. 164. the Numantiner vordo
bebrådde oc förachtade therföre at the uthi
en slachting hadhe taghit flychten. Pac. 283.
the bebrådde och förvijtade honom, at han
stälte sig ... så otacksam. Hoff. väck. 53.
Bebräma, tr. Förse med bräm; bilda,
utgöra bräm på. [Mnt. bebremen.] skrud
som kostbart är bebrämat. Spegel Guds
verk 179. perlor och guld bebräma kläderna.
Ders. 20.
Bebuda, tr. Bebåda. Ängelen bebudade
jomfru Marie at hon skulle födha gudz son.
0. Petri 2 Post. 25 a.
Bebund, n. Förbund, the hollendere ære
begærendhe ith effuigth bebundt och friidt
medh oss och riichit. Gust. 1 reg. 3:309.
Bebygga sig, re fi. Reparera, är
Amiralen så ock hans skepp straxt i begynnelsen
(så) tracterader, at han är nödgader vorden
at draga sig utur vägen och bebyggia sig.
Ehrensten (Lönbom Sv. arch. 3:14.)
Bebyggnad, m. Byggnad, bebyggande.
alle materialier och nödhigheeter, som samme
värkz (fästningens) bebygnadh requirerer.
HSH 35: 319 (1656). kyrkiornes ...
reparationer och bebyggnader. Stjernman Riksd.
bih. 436 (1675). vårt fädernesslands
bebyg-nadt. Rudbeck Att. 1:1.
Bebyggning, f. Bebyggande. Deras
(runornas) ålder är så gammal som Scandiens
bebyggning. Dalin Vitt. II. 6:175.
Bebången, adj. Modfäld. När iagh till
tigh kommer och iagh skall talla vedh tigh,
mitt hiartha är bebånghet. B. G. Visbok 28.
Beböjelig, adj. Böjd för, som har böjelse
för något, benegne och beböielige til ath
opwekie obestaandhighet emoth edher herre.
Gust. 1 reg. 4:22.
Bebörda, tr. Betunga, belasta. [T. [-be-biirden.]-] {+be-
biirden.]+} Stormächtigste monarch,... (som)
går bebördat medh dhen svåra rijksens staat.
Wexionius Vitt. 378. När det politiska oket
icke trycker mina skuldror, hvi skulle jag då
bebörda min hjärne meddetgrammaticaliska?
J. Wallenberg 164.
Beck, Becka, se B ek, B eka.
Beckbracka, f. Beckbyxa, sjöman. Hon
tager en beckbracka til man. Lind Ord.
Bedaga, intr. och tr. [Mnt. bedagen.]
1. Gifva dag, frist, anstånd. Oss szynes
och fögo rådh vara ati skulle bedaga med
sliige szellar (upproriske knektar) ath
forskickas bort. Gust. 1 reg. 10: 25. vele wij
... bedaga och fordragat (om skattens
utgörande) mett the fatige betre fram på året.
10:168. — 2. Frigifva mot borgen, han
(Jakob Brockenhusen) hade sich tilbudett att
kunne så förschaffett, hwar Kong:e M:tt wille
honom bedage till att dragé heem till
Dan-marck, att Jacob Bagge schulle för honom
komme hijtt tilbake vdi sijtt frije behöll
igenn. Hist. handl. 13. 1:277 (1566). någre
andre aff adelenn tilförennde haffue waredt
ther hädenn (till Danmark) bedagedhe till att
handle vm sijns sampt flere aff fongernes
förlosningh och rannsunningh. Ders.
Bedaga, tr. Ställa i dagen, belysa, de
bedaga ofta deras (ämnenas) minst behöriga
sidor. Leopold (SAH fr. 1786, 1:169).
Bedagad, p. adj. Gammal, ifråga om
annat än person, det går icke fort at
up-rycka bedagade fördomar, som slagit rötter
hos hela nationer. Ödmann Tal öfver
Högström 7.
Bedas, dep. 1. Bedja om, begära,
be-dhas en åker aff sinom fadher. Jos. 15:18.
Tw ting bedhes iagh aff tigh. Ord. 30:7.
hans son bedhes brödh aff honom. Matth.
7: 9. Alt thet j welen, må j bedhas. Joh. ev.
15:7. Miölk gaff hon, tå han watn beeddes.
Dom. 5: 25. tå the lusta fingo, och beeddes
kräseligh maat. Vish. 19: il. Gack bortt och
beedz aff alla tina granhustrur toom kärill.
2 Kon. 4:3. När haffuer iagh beedz en son
aff min herra? 4:28. j haffue beedz idher
Konung. 1 Sam. 12:17. Israels barn hadhe
beedz aff the Egyptier silffuer. 2 Mos. 12:35.
— 2. Fria. Antiochus tijt kom ... til then
gudhinnan Diana, lijka som han wille bedhas
til henne, och alla penningar vthu Templet
til en brudhskatt tagha. 2 Macc. 1:14.
Beddare, se Biddare.
Bedel, m. Friare. [Isl. biöill.] frijyare,
bedhel. Var. rer. voc. C 5 a.
Bedel-, Bedle-, Belegrann, adj.
Granntyckt på friare. Thenn jomfrwnn war sigh
så bedeli grann. Sv. forns. 2:188.
Bedel-grannom jungfrum och pijgom, som gifva
korgen åth ährlige och redelige män. Alle
bedl. speg. 2. Then pijga, som är
bedele-gran, Får alment en elaak man. Ders. 10.
thenne bedlegrannes skodespegel. Ders. 2.
när man altför mycket är belegran och kan
aldrig finna en som är i alla stycker så
fullkomlig, som man vill. Rudbeck Att. 2: 469.
Bederfva, tr. Förderfva. [T. bederven.]
(Min fader) haft mig i tid ut ifrån sig och
alt smickeri, hvarigenom barn i dess tucktan
bederfvas. Ehrensten (Lönbom Anek. I.
5.14).
Bedfart, f. Vallfart, pilgrimsfärd. [Mnt.
bedevart; T. betfahrt.] Bedhfarter til Rom
och andre orter. R. Foss 221. Jfr
Bönefart.
Bedika, tr. Dika. de bedikade länder i
Holland. Risingh 15. åkern skall vedh
ned-ringen väl bedikas. Dens. 18.
Bedla, intr. Fria, begära till äkta. [Isl.
biöla, B. Hald. D. bette.] Arngrim ...
bed-lade til K. Frodes dotter. Schroderus J. M.
kr. 132. Tå jag then första gång gick hit, om
tig at bedla, Föräldrar gingo med, som skulle
för mig medla. Kolmodin Qy. sp. 1:289.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
