Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bedlare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bedlare
— 53 —
Bedugga
Bedlare, Belare, m. Friare, älskare.
(Jfr Be del.) Bedlare, procus. Schroderus
Lex. 82. Alle bedlare äro rike, alla pigor
trifna och alla fångar fattiga. Sv. Ordsp.
(1636). Jfr Grubb 15. den belare fick
korgen. Eurelius Vitt. 36. bedlaren ej gienast
modet tappar Vid första afslags vink. Frese
74. Ho kan försäkra mig, om alle mödrar
trogne Och inge varit änn mot belarn
rede-bogne? Düben Boil. sat. 29. en kyss, som
stahls eir togs med tvång På Iris söta läpp,
hon neka lådz att pröfvan, I miugg dock
fägnar sig när belarn gitter röfvan. Boil.
skald. 14.
Bedrag, -dräg, n. Bedrägeri. [Mnt. [-be-drech.]-] {+be-
drech.]+} wij althiidh saadanæ bedragh oc
for-halningh fornymmæ aff the Danske. HSH
19:149 (1506). fåå forwetha ... om ther icke
någet bedrag finnes. Gust. 1 reg. 8: 267. thet
förfång och bedrag som mongom skeer
förmedelst vahnmått medh miöhl och höö.
Stjernman Riksd. 2:1035 (1634). uthan alt sveek
och bedräg låta bruka sig emot ... Sveriges
rijkes fiender. 1:628 (1606). så snart the
bedräget och villfarelsen märckia. P. Brask
Puf. 398.
Bedraga, tr. och intr. [T. betragen.] 1.
Öfverdraga, belägga, täcka, betäcka, tu
skalt bedragha honom [arken) medh gott gull,
innan och vthan. 2 Mos. 25:11. han ...
be-drogh Huset medh Ceder, bådhe offuan och
på weggianar. 1 Kon. 6: 9. och bedrogh han
golffuet aff Huset medh gyllene skiffuor. 6:30.
bedrogh hwset medh ädhla stenar til
pry-dhelse. 2 Kron. 3: 6. somlige rum bliffue
bedragne medh lärefft eller kläde. HSH 27: 3
(1561). låtha bedraga och förstärkia skantzen
medh ett murvärk. 35:317 (1656). Kistan
[likkistan) var bedragen utan til med svart
sammet. Lönbom Hist. märk. 3:167 (1660).
— 2. Belöpa sig till. lille tullen ... ringa
bedrager. Stjernman Riksd. 2:1400 (1660).
Refl. skulle panten vidh thes försäljande
mehra vara värd än then ther på uplänte
summa medh thes interesse sigh bedrager.
2:1623 (1668). hvilket [anslag af tullmedlen)
sig kunde bedraga vidh pass 30000 daler.
HSH 31:10 (1663). Kongl. Maij:t hafft en
märckelig förminskning uti dess anständiga
ingäld, som nu åter igen sig till ett fast
an-seenligit bedrager. 33: 307 (1685).
Bedraga, -dräga, tr. Lura, narra. [Mnt.
bedregen.] någre hafve våre pass, som länge
sedhen uthgifne äre ... ther medh mången
således liuger och bedrager sigh genom
landet. Stjernman Com. 1:431(1575). bedrägha
folcket. Hos. 5:2; 7: 6. Köpmannen haffuer
een falsk wågh j sinne hand, och bedrägher
gerna. 12:7.
Bedragelig, adj. Bedräglig. Helsingius.
Bedragelse, f. Bedrägeri, bedräglighet.
thee haffwe forfarith theris bedragilse och
forhalningh frå thet ena år och til thet andra.
Gust. 1 reg. 4: 28. förmaner idher sielffua ...
at ingen jbland idher bliffuer förherd-
[förhärdad) genom syndennes bedraghelse. Ebr.
3:13.
Bedrageri, n. Bedrägeri, diäffwulen som
är en fadher til alt bedragerij. O. Petri
Sakr. förord, l. the ogudhachtighas anslagh
äro bedragherij. Ord. 12:5. theras belete
äro bedragherij, och haffua intet lijff. Jer.
10: 14.
Bedref, -drif, n. Bedrift, bedrifvande,
verksamhet. [Mnt. bedrif; T. betrieb.] män
... the ther manligha gerningar och
merke-ligit bedreff hade. O. Petri Kr. 5. thet war
erchebispens bedreff, at... [the) wordo gripne
och illa tracteradhe. Ders. 227. Thetta är
jtt trösteligit euangelium, huilkit oss herran
Christum herligha bescriffuar och forclarar,
huad han är for en persona, huad hans
bedreff är. 1 Post. 41 b. Konungens stora och
manligha bedreeff och gerningar. Uti. på
Dan. 336. thens högsta Gudz werck, domar
och bedreff. Försp. till G. Test. han ...
giorde fiendomen stoor skadha, Men
allra-mest bedreff han thet om nattena, så at man
om hans bedreff wijdha taladhe. 2 Macc.
8: 7. the orettwisas bedreff Skal plat om intet
warda. Psalmb. 1572 15 a. Johannes
Baptista och hans bedreff. P. Erici 1: 25 b. hans
embete och bedriff. HSH 16:28 (1526). Man
kenner en dreng vppå hans bedriff
(sysselsättningar), om hans werk äre reen och
redeligh. Sal. ord. 1536 20:11.
Bedremma, tr. ? (Jfr Rietz dremma,
slå.) icke lata skee någhon skermyssel med
fiendernes weldige hoop, ther man icke
haffuer makt til at leffuerera them en weldige
slacting, vtan ther man kan bedremma [tränga
el. avstänga?] någhra j fra hopen och bruka
sin fordel. Gust. 1 reg. 8:43.
Bedrif, se Bedref.
Bedrifning, f. Bedrifvande, mord,
for-såth, manslagh och anner straffeligh
bedriff-ningh mott gudz Iagh. Gust. 1 reg. 4:122.
Bedriftlig, adj. Ey kunde någhot
högh-bedrifftlighare vara, än thet at the på then
tijdhen sigh icke befruchtadhe för ett sådant
mechtigt tilstundande krijgh. Schroderus
Liv. 457.
Bedrifvande, p. adj. Drifvande, driftig:
j ären bedrifvande j idhre ärende. Gust. 1
reg. 7: 207.
Bedrypa, tr. [t. beträufen.] Then stek,
som tidt bedryps med smör, måst ju bli feter.
Reg. horolog. 26.
Bedräg, Bedräga, se Bedrag,
Bedraga.
Bedslan, f. Bön, begäran. [Isl. beßsla.]
Då hielper ey böner, ey bedzlan. U. Hjärne
Vitt. 91. oachtandes böner och bedzlan. J
Gyllenborg 4.
Bedugga, tr. Begjuta med dugg, vattna.
Bedugga mäd thin tåår hans graafs sorgsvarte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
