Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Befrida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befrida
— 56 —
ßefäkta
låta någon potentat befrija och bekomma
systren förr och med mindre de afsades all
prætension opå Sveriges crona. Stjernman
Riksd. 2: 924 (1635). icke tillåta sigh i
giffter-måhl medh infödde och inländske, utan
befrija sig uthom landz uthi alle Kongl.,
Chur-och Furstel. familier. 1:612 (1605). han
befriade och gifte sig vid en fröken. S.
Elofsson 145. sigh ... medh een dygdsam maaka
befrija. Chronander Bel. D 3 b. Hvilken
sigh uthi allt förhögh slächt befrijar, han gör
sigh flere herrar än svägrar. T. Johannis
Q 7 b. Han moth hans rådh hade befrijet
sigh. Hund Er. 14 kr. v. 342. Den som sig
en gillebroders dotter eller änkja befrijar och
til hustru bekommer. Stjernman Com. 6: 97
(1712). — 2. Befrynda sig. han befrijade
sigh ... medh them igenom itt besynnerlighit
svågerskaps band. Schroderus Liv. 42.
Befrida, tr. Gifva frid. (J fr B e fr e d a.)
Her hvilar kroppen sig, men siälen har dock
qvida, Men Gud i himmelen skal kropp och
siäl befrida. Spegel Guds verk 283.
Befridiga, tr. Tillfredsställa. (Jfr
Be-frediga.) Jagh ... lät mig hvarcken heligt
eller söckent förtryta att gifva bådhe officerare
och ryttare som bonde gehör, hielpandes dem
altijdh så af, som iag sågh kunna befridiga
och contentera dem. HSH 31:365 (1662).
Befrukta, intr. Befrukta sig, re fi.
Frukta. [Mnt. bevruchten, sik b.; T.
be-fiirchten, sich b.~\ Wij täcke tigh Herre,...
at icke så skeedt är som wij befruchtadhe.
Tob. 8:16. han befruchtadhe, at Jonathas
måtte ... dragha emoot honom. 1 Macc. 12:
40. Jagh befruchtar migh, at iagh må warda
giffuin the Judar j hender. Jer. 38:19.
befruchtadhe han sigh, at han icke skulle kunna
sådana vmkost lenger dragha. 1 Macc. 3:30.
the befruchta sigh för ingen skadha. Vish.
14: 29. de Rewelske befruktade sig för
konungen i Danmarck. Tegel Er. 14 hist. 11.
Befruktan, f. Fruktan, är wår wilie at
tw tröster almogen ... huar tw sådana
be-fructan (för konungens ankomst) förnijmmer/
Gust. 1 reg. 6:259.
Befruktelig, adj. Som är att frukta,
befara. förekomma vårt kiäre fäderneslands
tilstundande befruchteliga skada och olycka.
Stjernman Riksd. bih. 360 (1657).
Befrynda, tr. 1. Gifta sig med. hennes
swågher skal ingå til henne och taga henne
til hustru, och befrynda henne. 5 Mos. 25: 5.
— 2. Gifta, bortgifta, befryndar han sin
syster ... med Trasemund the Vandalers
konung. Peringskiöld Jord. 139. — B. Refl.
Ingå vänskapsförbindelse; äfven Gifta sig.
the med många hustrur sig befrynda.
Peringskiöld Ad. Brem. 17. konynghen befrynner
sik fast met the städher och hertoge, som
ther vp i landhet [Holstein) är. Finl. 246
(1505). — Befryndad, som har
vänskaps-och slägtskapsförbindelser. then gudh haff-
uer til wen han är wel befryndat. O. Petri
2 Förman. B 1 a. Tu äst then ypperste och
weldighaste j thenna stadh, och haffuer monga
söner, och är mykit befryndat. / Macc. 2:17.
Kon. Magnus var myckit befryndat i
Tyskland. L. Petri Kr. 80. sådana väldiga
Konungabarn voro myckit och mångastedes
befryndade. Ders. 19.
’Befrysa, intr. Frysa fast, infrysa. [Mnt.
bevresen; T. befrieren.] winteren kom honom
(skepparen) så hastigt opå, så att han blef
ther inne (vid Åbo) befrussin. RR 8/4 1546.
Befråga, tr. och intr. Fråga, efterfråga.
[T. befragen.] är min ödmyke oc kerlige
bön ... at eder nåde ville verdis att befraage
mig (efterfråga åt mig) nogre sköne hestär
til köps. HSH 17:150 (1523). Prestens leppar
skola bewara lärona, at man må befrågha
Laghen aff hans munn. Mal. 2: 7. Befrågha
effter förtijdhen, ... om någhon tijdh een
sådana stoor ting skeedd är. 5 Mos. 4:32.
så skalt tu granneligha sökia, ransaka och
befrågha, om sanningen finnes. 13:14. lät
befrågha om thetta folcket syndat haffuer
emoot sin Gudh. Judith 5:24. Och the
behöllo thet ordet när sigh, och befrågadhe
emellan sigh, hwadh thet skulle wara. Marc.
9:10. — Refl. Förfråga sig, rådfråga sig.
[T. sich befragen] om tu behöffuer rådh,
så söök them när wijsom menniskiom, och
befrågha tigh medh the förståndigha. Syr.
9: 22. iagh ... befråghadhe migh medh them
om Euangelium. Gal. 2: 2.
Befrågelse, f. Judhanar ... hadhe
emellan sigh mykin befråghilse. NT 1526 Ap.
gern. 28: 29; (Bib. 1541: disputering.)
Befrämja, tr. Hjelpa fram, understödja.
(Med person-objekt.) Store befrämie de små,
den högre skal hielpa den lägre.
Stjernhjelm Here. 461.
Befräta, tr. Fräta på. [T. befressen.}
thet (spetelskefläcken på skinnet) är diwpt
in ätit, och haffuer befrätit thet. 3 Mos.
13: 55.
Befröa, tr. Befrukta. (Astrild) som
frög-dad’ och befrödde alt. Stjernhjelm Hängde
Astr. 17.
Befröjda, tr. Fröjda. [T. befreuden.]
Nu är, haff himmel tack! det mig befrögdar
skett. Wexionius Sinn. A2 4 a.
Befånga, tr. Tillfångataga, fängsla, han
... wort befonghen wppa Kastelholm. Finl.
348 (1507).
Befäkta, tr. [T. befechten.] 1. Fäkta
emot, bekämpa. Tu haer för skarpa
skiäck-tar, O dödh, mäd hvilke thu alt menskie kiön
befäcktar. Lucidor Dd 3 b. Op, potentater,
op och vijker ingen fiett, Befächtar rygg mot
rygg den biohund Mahomet. Rosenfeldt
Vitt. 255. — 2. Tillkämpa sig. Sij stoore
Carol här med få, dock tappre knechtar Af
tijo resor fleer en stoor triumph befächtar.
Geisler 349. Det herravälde, som Fabier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
