Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Begifva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begifva
— 58 —
Begrepenhet
I 7 a. giff nådhen, o helighe Fadher, att wij
icke begeffua våra lemmar orätferdigheetenne
till tienst. Ders. K 8 a. — 2. Uppgifva,
afstå ifrån, slå ur hågen, gar her for eth
rychte thet i haffue begiffuit then rese. HSH
19:117 (1506). — 8. Upphäfva, then förre
ordinancian och contract wij med honum
giort hade ... wij nw med thenne (detta nya
kontrakt) quit slå och begiffue. Gust. 1 reg.
6:15. — 4. Upphöra med. han skulde
begiffue thet han hade företagit. Gust 1 reg.
6:296. är wår willie och begäre atj effter
thenne dagh wele begiffue sådana eders
bönfall in till oss. 7: 9. Bönderne, som
segla-tion tilforende bruke pläghe, ... wele
inge-lunde ther utaff affstå eller henne begiffue.
Fin. handl. 7:232 (1548). — 5. Tillgifva.
Dogh begäre wij atj icke så alstingis sleet
begiffue thet håmodt (förnärmelse) oss skeet
är aff the andre prester ... at the ther före
jo få någen straff. Gust. 1 reg. 6:208. —
Begifva sig, refl. 1. Hängifva sig. han
be-gaaff sigh under Gudz wilia. P. J. Gothus
Tål. D 7 b. Lättingar, hvilke ... sig till
tiggeri begifva. Stjernman Com. 5:726 (1698).
Brunnar, hvars vatn ... uthi igentäpte flaskor
och krukor sig til rutenhet lätteligen begifver
(öfvergår till). U. Hjärne Vatt. 14. — 2.
Eftergifva, afstå ifrån, vij icke kunne
be-giffua oss någre våre fördelar. A.
Oxenstjerna (HSH 34: 60). Hvad Sveriges rikes
titlar vidkommer, som konung U ladislaus i
Pohlen ... tilägnar sig; så hålle vi den i
sielfve hufvudtractaten bore blifva en den
principaleste condition, at han aldeles
begifver sig samma titlar. Stjernman Riksd.
2:923 (1635). Vij den bekomne fulmachten,
såsom nu aldeles kraft- och machtlöös, H.
K. M. åter tilhanda ställe och aldeles oss
den begifva. 2:1431(1664). — 3. Förekomma,
yppa sig, förhålla sig, tilldraga sig. huad
iemmer och älendheet sigh j thenna
werl-denne begiffuer . .. thet är för öghonen. L.
Petri 1 Post. E 8 b. huru här medh är
til-gånget, och hwad omstendigheter sigh här
begiffuit haffua. 2 Post. 3 a. epter som
leg-ligheeten sich begiffua kan. O. Petri Kr.
160. ransaka hure thet ærendhe siig haffuer
begiffuith. Gust. 1 reg. 2:288. forfara hwre
sanninghen siigh begiffuer. 4:186. Wil man
weeta ... huru all ting hafwa begifwit sig
ifrån then första menniskian in till wår tijdh.
Brahe Oecon. 14. Thet begifver sigh offta,
at then som förmyckit begärar at hafva, han
får altzintet. R. Foss 507. — 4. Hafva
umgänge (med). Gudz Son skulle j sinom tijdh
warda menniskia, begeffua sigh medh oss,
och warda medh oss itt kött. L. Petri 2 Post.
280 a. — Part. Begifven, trolofvad. Eline
pedersdotter ... hade verit begiffuenn wiidt
en Her Birge Nilssons tiænare, och vdi
samma festning bleff mett barnn. HSH 29:
125 (1542).
Begifvelse, f. Förhållande, beskaffenhet.
effter læglighetennes begiffuelse. Gust. 1 reg.
4:292. giffuer oss til känne leglighetens
be-giffuilsse, ther vij oss effter rätte kunne. 5:4.
Begipsa, tr. Gipsa, öfv er stryka med gips.
[T. begipsen.] Hyacinthe-taket, Som i thet
ottonde guldhvelfde himla-maket Begypsat
synes. Spegel Guds verk 165.
Begirig, adj. Lysten, pickhågad. [T. [-be-gierig.]-] {+be-
gierig.]+} Svedberg Schibb. 252. fullhogse
och begirigh til slags, uthmanandes fienden.
Schroderus Liv. 14. Hannibals folck var
svåra begirigt til at hempna then skadha, som
the uthaff the Romare ... lijdhit hadhe. Ders.
260. en fogel är begirigh at flygha sin koos,
oansedt han kan napt flachsa med vingarna.
Heracl. 80. Somblige voro begirige på alla
nyheter. O. Gyllenborg 95. han upspände
begiriga ögon. Tessin Bref 1:75. — Jfr
Be gä rig.
Begirigh et, f. Begärlighet. huad som
utrikes och fremmande är, si thet är med stor
begirighet sökt. Svedberg Gram. tillskr. 5.
Begirigt, adv. Begärligt. Är tin siäl
hungrog, ah så ät och drick begirigt af Gudz
nåd i Christojesu. Svedberg Sabb. ro 1:143.
Begjorda, tr. Omgjorda. [T. begürten.]
en giording ther han sich alstädhes med
be-giordar. Dav. ps. 1536 109:19. skalt begiorda
honom vthan vppå lijffkiortelen. 2 Mos. 29:5.
Joab war begiordat offuer sijn klädher som
han vppå hadhe. 2 Sam. 20: 8. klädd j en
sijdh kiortel, och begiordat kring om bröstet
medh itt gyllene belte. Upp. 1:13. begiorder
idhra lender med secker. L. Petri Jes.
proph. 32:11. norr varder hon (Scythien) af
thet strömmande hafvet omgifven och
begiordat. Peringskiöld Jord. 12.
Begla, intr. Gapa, glo. (Rietz 74.) der
kommer hon; nei se du, hur hon beglar.
Hesselius Zal. 36.
Begrep, n. 1. Omkrets, omfång, vidd,
vidsträckthet. [T. begriff..] Orthens
vijdh-lyftige begreep. HSH 30:262 (1658).
gränt-zens vijda aflägenheet, begreep och omkretz.
Stjernman Com. 4:326 (1681). Troligast är
då, at syndaflodens vatn haar hållit sigh stilla
och rolig,... ty elliest hade den stora Arcken
omöijeligen kunnat fördraga en sådan
stormande siö, i anseende til sitt begrep och
synnerliga byggnings form. U. Hjärne Anl.
194. Marocco ... Har stort begrep. Spegel
Tillsl. par. 158. — 2. Sammanfattning, han
(döden) synes et begrep af alla olyckeliga
mål, som äre affläster af dän första
menniskans försyndande. Hermelin E8b. Hon
var ett begrep af skiönhet och behaglighet.
Mörk Adal. 1:359.
Begrepenhet, f. Omkrets, vidd. (Jfr
Begripen, se Begripa 3.) landet uthj
sin begrepenheet är ringa. HSH 39:386
(1658). Orthens ... begrepenheet och
ymnig-heet. Sylvius Curt. 407.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
