Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Begripa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begripa
— 59 —
Begynneligen
Begripa, tr. 1. Gripa, fatta, fånga.
Monge äre the som thet kunna begripa medh
bådha hender, ath påuen haffuer bedraghit
oss medh sitt falska aflatt. O. Petri Sakr.
förord, förstå och såsom medh henderna
begripa. Uti. på Dan. 210. Och sände the
til honom noghra vthaff the phariseer ... ath
the skulle begripa honom j orden. NT 1526
Marc. 12:13. warden idhra synder
förnimmande, tå the begripa idher. 4 Mos. 32: 23.
ångest haffuer begripit migh. 2 Sam. 1^9.
Anden begriper honom, ... och han sliter
honom. Luc. 9: 39. wandren medhan j
haff-uen Liwset, at mörkret begriper idher icke.
Joh. ev. 12:35. Han begrijper (snärjer) the
wijsa j theras listogheet. Job 5:13. Effter j
nu dödhe ären medh Christo, jfrå the
werldz-ligha stadgar, Hwj låte j idher tå begripas
(bindas) medh bescreffna stadgar? Col. 2: 20.
— 2. Angripa, hielpa konungen i Påland at
begrijpa Sveriges rijke. Gust. Adolf Skr.
131. — B. Gripa om, omfatta, inrymma,
innefatta, sammanfatta. Hoo ... begriper iordena
medh tryfingers mååt? Es. 40:12. Sij,
himmelen och alla himlars himlar kunna icke begripa
tigh. 1 Kon. 8: 27. Äro ock mong annor
ting, som Jesus giorde, hwilken om the thet
ena medh thet andra scriffues, troor iagh, at
werlden skulle icke kunna begripa (rymma)
the Böker, som scriffuas skulle. Joh. ev.
21:25. Ringen så aldeles nogha fingeren
begrijper, at han icke närmer komma kan.
T. Johannis H 4 a. fyratio mil han i sin
breed begriper. Spegel Guds verk 96.
För-stendömet... begriper allenast en liten del
af detta jordklotet. Roman 60. widh endan
warder j een suramo korteliga begripit alt
thet som tilforènne sagt är. O. Petri Sal.
A 3 b. thetta werck är eenfaldeligen och
stackot begrijpit. Brahe Oecon. 3. — Part.
Begripen, omfattande. Så är nu landet
wijdt begripit (vidsträckt). 1 Mos. 34:21.
Stadhen Sidon . . . haffuer otrolighen wijdt
warit begrijpin. Lælius Res. 2:43. Sverige
och Finland är så vidt begripit, at icke behof
är mycket söke eller klage effter uthrymme.
Stjernman Com. 1:138 (1555). — 4.
Inbegripa. dhe icke höra under Ridderskapet och
Adelen eller prästerskapet och ähre (icke)
under dheras privilegier begrepne.
Stjernman Riksd. 3:1929 (1683). han var i vercket
begrepen (sysselsatt med) at skrifva och låta
tryckia något. Svedberg Försvar 3. när
jagh äfven (just) är begripen i dess (bokens)
skrifvande. U. Hjärne Anl. 362. — 5.
Besluta, företaga. Tyckte mich ey radeligit
vare eder nåde affrada thet anslag oc
hog-skot som eder nåde aff gudz inskiutelse
be-gripeth haffde. H. Brask (Gust. 1 reg. 1:306.)
— 6. Uppgöra, öfverenskomma. syntes mik
inthet oradh vara begrijpa med honum
handeli. H. Brask (HSH 13:126). — 7. Få,
erhålla. Giffue gudt att eder instructio sig
så vidha vdsträcker att all ärende begripa
kunne en ändelig ända. och fast beslutning.
Gust. 1 reg. 5:109.
Begriplig, adj. Som kan gripas, fattas
med handen. Sacramentit... är jtt vthwertes
synleghit och begripeligit tekn til then nådh
som oss j gudz ordh tilsagt warder. o. Petri
Sakr. Ala. Han är en ande ... som sigh
läter hwarken see, gripa eller sarga, men wij
äre synlighe, begripeiige, och dödeligh kött
och blodh. P. Erici 5:262 a.
Begrunda, tr. och intr. 1. Grunda,
grundligen bevisa, bestyrka. [T. begriinden.] epter
thet wij nw såå haffue begrundat wort vpsåt
(påstående) ath echteskapet icke måå
någh-rom forbudhit warda, Såå wilie wij och
teslikes besee hwadh grund the haffua vppå ståå
som thet forbiudha. o. Petri Äkt. B 4 a.
— 2. Utgrunda, begripa. Saa kunne wij
ey fulkomliga begrunda i hurudana motto
te samma sendningeboth wille göre nogoth
ewigh förbundth millan oss oc hertogen, eller
hwad teras fundamenter ær. Gust. 1 reg. 1:120.
— B. Grunda, fundera, tänka. Baals
Pro-pheter ... åkalladhe Baals nampn jfrå
mor-ghonen alt in til middagh, och sadhe, Baal,
höör oss, Men ther war ingen röst eller swar
... Tå nu middagh war, bespottadhe them
Elia, och sadhe, Roper höght, Ty han är en
gudh, han begrundar, eller haffuer någhot
bestella. 1 Kon. 18:27.
Begränsad, p. adj. Närgränsande,
angränsande. wij äre mett szå månge
frem-mende Furster, nationer ock städer
begrent-zede. Gust. 1 reg. 12:79. wår... konungh
inthet haffuer åstundat feijgde eller oenighet
met någre Herrer som honom begräntzsede
äre. Fin. handl. 3:235 (1555).
Begräsad, p. adj. Gräsbevuxen, then
nyys-begräsde jorden. Spegel Guds verk
119.
Beguristiga, tr. Gynna. [T. begünstigen.]
han hade gärna varit tillfredz, om hoon honom
ville begunstiga medh ett enaste milt upsyyn.
U. Hjärne Vitt. 30.
Begynna, intr. och tr. 1. Börja, löffuet
begynnar springa vth. Matth. 24: 32. Sij, iagh
haffuer begynnat at giffua för tigh Sihon och
hans land, begynna (imperat.) til at intagha
och besittia hans land. 5 Mos. 2:31. thet
som begynnat war, bleff åter förhindrat.
1 Macc. 9: 55. Noah begynte til och wardt
en åkermän (var den förste åkermannen).
1 Mos. 9:20. han begynte en wellugher herre
wara (var den förste väldige) på iordenne.
10:8.-2. Företaga. [T. beginnen.] så kom
thet på sidstonne ... så vijdt at iagh nästan
icke viste hvadh iagh. skulle begynna.
Schroderus Hoff. väck. 343.
Begynneligen, adv. Först, för det första.
Begynneligen vele wij atj oss loffue och
swärie, tro och hulle ath vere, ... Tiil thet
andre... Gust. 1 reg. 10:46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
