Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Begärighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begärighet
— 61 —
Behåll
medh rett och orett at göra sina barn ... höge
och mechtige. Laurelius Påf. anat. 588.
Begärighet, f. Begärlighet. [T. [-begierig-keit.]-] {+begierig-
keit.]+} en skrift... hvilken jag med
begärighet genomlaas. U. Hjärne Par. 1.
Begärigt, adv. Begärligt. Hur the min
läckra miölk begärigt i sig snöra. Kolmodin
Qv. sp. 1:100. gettrena nu så begärigt knappra
på videt. A. Nicander Vitt. 261. Hon alt
hvad brödren händt begärigt veta vil.
Celsius Gust. Vasa 116.
Begärlig, adj. Önsklig, hon må komma
til en begierligh ålder. O. Petri Handbok
C 2 b. fridh och säkerheet... är itt liuflighit
och begärlighit ting. L. Petri Mandr. C 3 b.
gladheligha vndfå (sakramentet) en så ädla,
begärligh och helsosam skatt til wåra sielar.
Om nattv. F8b. Vij önske H. K. M:tt uthi
thetta ... förehafvandhe een godh lycksalig
framgång och begärlig ändhe. Stjernman
Riksd. 1:249 (1561). thet långvarige krigh ...
kommit till en godh ände och begärligh fridh.
Com. 1:824 (1583).
Begärse, adj. Begärande, önskande, må
han dit komma, så framt han thet begärse
är, at vi oss förena och giöre här utöfver en
förlikning. Peringskiöld Heimskr. 1:438.
Begärsel, f. Begärelse. Äller (aldrig)
mey Min begersell nånsin kittlar Efter dey.
Wexionius Vitt. 370. Een ömse kärleek
och begärsel til hvar ann. Ders. 402.
Begöra sig, re fi. "Göra ner sig" [Mnt.
bedon; D. begöre.] Honom slogho store och
små, At han sigh begiorde ther han lågh.
R. Foss 64. Dricka, at the sigh må begöra.
Ders. 189.
Behag, n. Hvad som behagas, önskas.
Tu vpläter tina hand och vpfyller alt thet som
leffuer medh behagh. Ps. 145:16.
Behaga, tr. Tu äst min käre Son, j
hwil-kom migh wel behaghar. Marc. 1:11. Du i
dit öde dig behagar, Til ingens lycka afund
drar. Creutz 47.
Behaglig, adj. Bevågen, gunstig,
nådefull. Gudz godhe, behagelighe och
fulkom-lighe wilie. Rom. 12:2. predica Herrans
behagheligha åår. Luc. 4:19.
Behaglighet, f. 1. Behag, godtfinnande.
Swa beder iak eder nad ödmygelige ville
verdis geffue mik her innan til kenne eder
nadis behagelighet oc vilie. H. Brask (Gust. 1
reg. 3:387). — 2. Behag, täckhet, fägring.
I min behaglighet han blifvit högst betagen.
C. I. Hallman 367.
Behaupta, tr. Påstå. [T. behaupten.]
det som af dem vill behauptas, står in fieri,
och är altså ovisst om det händer. Bengt
Oxenstjerna (Lönbom Sv. arch. 2:185).
Behedra, tr. Hedra. Copfardieskeppen
... vederbör jempte Svenske lösen medh
fällande på toppseglet fästningen Croneborg,
när de den samma förbijsegla, at behedra.
Stjernman Com. 3:783 (1669). denne staden
ähras och behedras med trenne åtskillige
namn. Peringskiöld Jord. 65. Prinsessan
... behedrade min prins med ett diupt
nigande. .4s. Ban. 1:174.
Behinder, n. Hinder. Vndkom ... all
försåett och behinder honom förestält wore.
Svart Kr. 8. göra Her Götstaffz hoop noget
behinder eller affbreck vti hans företagande.
Ders 66.
Behindra, tr. 1. Hindra, förhindra. [Mnt.
T. behindern.] behindra fiendener att the icke
skulle haffua tilfälle vtdraga oc fetalia sigh.
Svart Kr. 49. the wore behindrade aff mycket
watn, thet the icke kunde komma in i Schåne.
Ders. 68. — 2. Hindra att komma undan,
fasttaga. att samme skalk och forrædare
mötte ther bliffua behindratt och skicked oss
til honda. Gust. 1 reg. 4:348.
Be hjelpa, tr. 1. Hjelpa, hwadh hadhe
S. Staffan waret ther medh beholpen, om han
än tiyo eller tiwghu åår lenger hade leffuat?
L. Petri 3 Post. 19 b. — 2. Re fi. Skaffa sig
uppehälle, berga sig. [Mnt. sik behelpen.]
bleeff sådana dyyr tijdh i landet, at folket
icke kunde behielpa sich, ther
förcnödh-gades mykit folk dragha vthaff landet. O.
Petri Kr. 33. Thet är bätre at man achtar
sijn sytzlo, ther han sigh medh behielper,
än at han tagher sigh mykit före och ther
medh en tiggiare warder. Syr. 10:30. will
Kongl. M:tt honom så hielpe att han schall
ware een beholpen (burgen) man vthi alle
sine dagar. HSH 27:71 (1563).
Behjelpig, adj. Behjelplig. [Mnt. [-be-helpich.]-] {+be-
helpich.]+} warandes lassze Wesgötthe
be-hielpig, hörugh och lydug j thenne sack.
Gust. 1 reg. 2: G2. tingha medh almoghen
... ath the wille wara oss behielpuge tiil
samma bygningh huar man med viiij
dagx-verkie. 3:107.
Behjelplig, adj. Hjelplig. the hafva hafft
behielpelig kundskàp om Gudz ord.
Svedberg Sabb. ro 1: 542.
Behvessa, tr. ? (Skarpsinnigt och fint
utarbeta? SAOB.) En skrifft uppå stenen
uthetzat, Aff en poetista behvessat Medh
bookstäfver artighe store, Här för Epitaphia
vore. R. Foss 41.
Behysa, tr. Hysa. [Mnt. behusen; T.
behausen.] thu mötte aname så mykit (af
spanmålen) thu kant behyse. RR 27/2 1544.
Behåll, n. 1. Tillhåll. Babylon är
worden ... alla orena Andars behåll, och alla
orena och ohyggeligha foglars behåll. Upp.
18: 2. — 2. Tryggt, säkert ställe, säkerhet.
tijt (till staden) lupo the afffellighe, ty ther
hadhe the sitt behåld. / Macc. 10:14. seyom
wij tiigh tiil ... leygdhe ath komma tiil oss
... och sidhan frij, feligh, szæker och
obe-hindrath komma wthij tiidt beholdt ighen.
Gust. 1 reg. 2’. 185. fåret, som far wilt, icke
kan komma til hioorden jgen medh mindre
en annar moste sökia thet vp och föra thet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
