Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bekajelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekajelse
— 64 —
Beknyta
pred. A 2 b. Gudh offta uthrettar ... igenom
bekayada vägar thet som uthrettas skulle.
P. J. Gothus Rel. art. 70. Dhen som en
oviss och bekajadh (tvungen, icke ledig)
penna föör, Han skrifver altijdh slätt och
al-drigh som sig böör. Wexionius Sinn. A 4 a.
— 2. Förhindra. (Bathseba) sökt hos Nathan
råd... At ingen skulle lätt thet upsåt få
bekaja, som han (David) om Salomon
en-ständigt fattat hade (neml. att göra honom
till sin efterträdare). Spegel Sal. vish. 8.
— 8. Innästla sig i, intaga, dieffuulen
haffuer så bekayat theres hierta, at the ingen
förbättring få aff gudz ordh. O. Perri 2
Post. 47 a. — 4. Behäfta, besmitta, the som
sigh bekayia medh sydzkonabarns gifftermål.
L. Petri Skyld. E 6 b. vnderstundom
be-kayar han (djefvulen) oss medh otroheet,
stundom medh säkerheet. 3 Post. 126 b.
Bekajelse, f. Insnärjning, giller. Lät
theras boord warda een snaro och til
be-kayelse. Rom. 11:9. vij för ångest och
många stoora farligheeter uthi sådana
be-kaielse sväffuom, att vij icke vetom hvad
vij aff Gudi bidia skolom. P. J. Gothus
Rel. art. 332.
Bekansa, intr. Syna, undersöka. [Jfr
Isl. kanna, ransaka.] the (vallmästarne)
flijteligen besee och bekantze skole vm alle
lägligheter, huru thenn wallenn ther kring
om byn best läggies och ordineres skal.
RR 28l4.1544.
Bekhäst, m. (Skämts, om fartyg.) Min
stackars vän! Jag rår dig til, Du, som på
Bekhäst vandra vil, At du vid jorden blifver,
Dock ej i trän upklifver. Dalin Vitt. 5: 2t3.
Bekifva, tr. Strida för, tillkämpa sig.
[Mnt. bekiven.] Man sättie migh en kamp
och dagh, Eller en godh man emoot migh,
... Hvar part sin rätt tå sielff bekijfve. R.
Foss 387.
Bekladda, tr. Kladda, klottra ner.
Secreterare, som all ting noga schrifva Uti sit
Protocol, i minnetz långa rulla, Hvars blad
bekladdas noog, men varda dock ei fulla.
Spegel Guds verk 246.
Beklaga, intr. och tr. 1. Klaga, hör
mich, huru iemmerliga iach gråter och
be-claghar. Dav. ps. 1536 55:3. Hoo wil tå
beclaga offuer menniskionnes synd, mädhan
han som förtörnat är claghar ther intit offuer.
O. Petri Sal. D2b. — 2. Anklaga. Tå
lät Konungen komma fram the män som
Daniel beklaghat hadhe. Dan. 6: 24.
be-klagadhe them, at the sina brödher för
penningar såldt... hadhe. 2 Macc. 10:21.
öff-uerste Presterna beklagadhe honom om mong
ting Marc. 15:3. iagh haffuer förhördt
honom ... och finner doch ingen aff the
ogerningar medh thenna mannen, ther j beklaghe
honom före. Luc. 23:14. — 3. Öfverklaga.
nödges iak nw beclage then stoore oorett
oc voldzwerke eder nadis fogote pa Stege-
borg mik giort haffuer. H. Brask (Gust.
1 reg. 2: 277). huar nogon skade hender ...
och thet bliffuer bedagat och skæliga
be-uisath. Gust. 1 reg. 4:197. — 4. Refl. Klaga,
sörja, j högielige beclaga edher om dyr
tiidt. Gust. 1 reg. 2:11. Konungen gråter
och beklaghar sigh om Absalom (öfver hans
död). 2 Sam. 19: l. tu skalt intet beklagha
tigh eller gråta. Hes. 24: 16. när en döör,
så begråt honom, och beklagha tigh såsom
then ther stoor sorgh fått haffuer. Syr. 38:
16. Och iordennes Konungar skola gråta
henne, och beklagha sigh offuer henne. Upp.
18:9.
Beklagare, m. Anklagare, wåra
brö-dhers beklaghare är förkastat, then them
beklagadhe för Gudh. Upp. 12:10.
Beklecka, intr. Orena, göra sitt tarf.
[T. beklecken.] Kramsfogelen (trasten) säyes
träckia åth sigh sitt egit fördärff: Ty hvar
han beklecker, ther spricker misplen up,
thedan fogellijm kommer. Comenius Tung.
157.
Beklema, -klemma, tr. Öfverklena,
bestryka. (Se Rietz klema) hon (religionen)
medh menniskio stadgars tilsetning . ..
beklemat, förmengd och förgifftat warder. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Dial. om mess.
A 6 a. han lät göra sigh stöflar aff oxehudar,
them han lät beklemma medh sand och
tallekoda. Schroderus J. M. kr. 123. sigh
vijdh beek beklemma (smeta ner). Mod. 81.
klemeprester, som klema med syndaren, och
bestryka alt Öfver med lös kalck, när doch
innan til kan vara all odygd, synd och
styggelse, så vel hos honom, som hos them som
vilja så beklemade varda. Svedberg Sabb.
ro 2:1428.
Beklicka, tr. [T. beklicken.] 1.
Nedsmutsa, befläcka, så beklickar man thet
medh sijn orenlighet. Schroderus Kors.
627. (genom giftermål) hos gemehnste pack
sitt adelskap beklicka. Düben Boil. Sat.
67. — 2. Sätta klick på, förtala, then ene
lurar på then andra, och märker hans ord,
och sedan vränger them och til thet värsta
uthtyder, och honom altså i alla måtto
hin-derlistigt beklickar. R. Foss 196. försmädare
som androm uthi itt hoff beklicka och
förtala. A. Laurentii Verld. speg. 485.
Beklickare, m. Förtalare. Beklickare
och förolempare. Schroderus Hoflef. 154.
Beklifva, tr. Klifva upp på, bestiga.
någhre fåå, them ingen börda til förhinder
var, hadhe nogh göra thet (berget) til at
be-klijfva. Schroderus Liv. 736.
Bekläda, tr. Bemantla, beclädha en
oretferdige sack. Gust. 1 reg. 5:178. Titt
helge nampn bliffuer ock försmädt, Ther med
haffue the sijn falskheet beklädt. En liten
Crön. G lb.
Beknyta, tr. Omknyta, snärja. Hur
mången fräkker man, then elliest berg kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
