Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beplåga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beplåga
— 72 —
Beram
Beplåga, tr. Plåga, beplågade godhiertige
Christne geffua granna acht vppå Gudz Ord.
P. J. Gothus Tål. C 6 b. Mose ... haffuer
warit en ganska beplågader man. Ders. E 8 b.
then högt beplågade David. Svedberg Sabb.
ro 2:1463.
Beplöja, tr. Plöja, at bonden ej förlorar
Een eenda handfull korn i the beplögde foror.
Spegel Guds verk 135. sorg ... Som
an-sichtet vårt gör beplögt medh åldrens fåhrar.
westhius Vitt. 11.
Beprisa sig, re fl. Berömma sig (af något),
sätta sin berömmelse i? åkeren myckit
förbättres och säden fast theraf förmeres kunde,
att almogen yttermere sig herefter beprijsede
och vinlagde ... att hölle och leggie allehande
quick boskap upå. Stjernman Com. 1:83b
(1546).
Beprislig, adj. Prisvärd, ett odödeligit
beprijsligit namn och rychte. Stjernhjelm
Virt. rep.
Bepryda, tr. Hwadh beprydher tu mykit
titt wesende [gifver det ett fagert sken),
at iagh skal wara tigh nådheligh? Vnder
sådana sken bedriffuer tu iw meer och meer
ondt. Jer. 2:33. Tu skalt icke beprydha
(orättmätigt gynna) then fattigha j hans saak.
2 Mos. 23:3.
Beprydelig, adj. Praktfull, the alle medh
en beprydeligh triumph in uthi stadhen fahra
skulle. Schroderus Liv. 906.
Bepröfva, tr. Pröfva. Han bepröffuar
them såsom guld j vgnen. Vish. 3:6. Lijka
som vgnen pröffuar the nyia krukor, altså
bepröffuar bedröffuelsen menniskionnes sinne.
Syr. 27:6. Titt ord är wel bepröffuat. Ps.
119:140. bepröffua migh och förnim huru iagh
menar thet. 139:23. Himmelens och
iorden-nes skepelse kunnen j bepröffua. Luc. 12:56.
hwar och en bepröffue sijn eghen gerning.
Gal. 6: 4. j måghen bepröffua hwadh betst
är. Philipp. 1:10. Hwar på bepröffuar tu ath
tu troor på gudh? O. Petri Underv. a4a.
Beputsa, tr. Tillpynta. [T. beputzen.]
i sängarne somt. . . (är) af stöflorna smort,
af stoft fast illa beputsadt. Stjernhjelm
Bröl. 25.^
Beqvida, tr. Qvida öfver, sörja, dhen i
boyor, band sitt öde måst beqvijda.
Wexio-nius Sinn. C 2 a. Människior samt alt hvad
lefver,... Eder skapare beqviden, Som med
döden är afliden, Skaparen, som Jesus är.
P. Brask Vitt. 304. (de) beqvida dig med
ett stort ^sorgeliud. Verld. fåf. speg. 35.
Beqväda, tr. Besjunga. I ähren värde
att vähl hundra ähreminnen Beqväda skull’
det band, som mellan ehr är skedt.
Wexio-nius Vitt. 403.
Beqväm,-qvämd, adj. 1. Lämplig,
tjenlig, läglig. Beqwemd, Laghom.
Helsin-gius. huar the (biskoparne) besörgia them
(kyrkorna) med the clerker som obequemme
ære, manslagare, drinkare eller the som icke
kwnna eller vela predica gudz ord, kan thå
konungen . . . besörgia kirkiona med then
som bequem ær. Gust. 1 reg. 4:241. her
Esgiærd ær ther ganske beqwemd til (att vara
kyrkherre). 1: 56. landet... war bequemdt
rwm til at födha theras booscap. 4 Mos. 32:1.
iorden ... bär them bequemma örter. Ebr.
6:7. föruthan mine egne olägenheter, som
jntet tillatha mig långe breff, så ähr eij heller
denne tijdhen därtill bequemb. A.
Oxenstjerna Bref 11:465. — 2. Skicklig,
duglig. tacken Fadhrenom som oss haffuer
bequemma giordt til at deelachtighe wara j the
helighas arffuedeel j liwset. Col. 1:12. vijg
och beqvem till alla ridderlige stycker. Gust.
Adolf Skr. 77. jag hafver nu ... j min tiänst
en tämelig bequemb karl. A. Oxenstjerna
Bref II: 466. ingen är beqväm til at lida, utan
then, som är villig til at lyda. Spegel Pass.
and. 308._
Beqväma, tr. 1. Göra beqväm, passande»
afpassa, lämpa, öffversij the skråger (skrån)
som uthi Reffle och Stockholm brukes, och
them till thenne stadz (Narvas) legenheet
be-qvembma. Gust. Adolf Skr. 277. skrud,
som kostbart är bebrämat, Som högste
mästaren haar passat och beqvämat. Spegel
Guds verk 179. the brukade sin religion
såsom itt instrumentum status, til at beqvähma
menigheten effter regenternas vilia. P. Brask
Puf 19. — 2. Bereda beqvämlighet, fördel»
gagna. Vij för godt funnit at låta then
gam-ble tullordningen ... förbättra, och thermedh
declarerat then gode affection vij bäre til at
beqvemma alle handlande och vandlande.
Stjernman Com. 2:188 (1638). Dock vest
du aldrabäst hvad mig beqväma må. Frese
105. — 3. Passa, anstå, een dygd som alle
tämer, Men kungar alramäst och härligast
beqvämer,... är at vara mild moot them som
nåden tiggia. Spegel Guds verk 289.
Beqvämlig, adj. = Beqväm. 1. the en
bequemligh dagh bestemdt hadhe. Sus. 15.
bequemligh tijdh eller tilfelle. L. Petri
Dial. om mess. 77 a. vthdela Sacramenten ...
j rettom tijdh, på bequemlig rum. Kyrkost.
10 b. — 2. medh sinne predikan göra folkit
bequemmelighit til at anamma Christum. O.
Petri 2 Post. 7 b. äre wij til någhot
be-quemlighe, så är thet aff Gudhi, hwilken
ock oss bequemligha giordt haffuer til at
föra thet nyia Testamentzens embete. 2 Cor.
3: 5,6.
Beqvämlighet, f. 1. Passande sätt, skick.
han hölt bequemmeligheet och måtto med
ätande och drickande. L. Petri 2 Post. 212 a.
— 2. Skicklighet. Hedningarna hafva meent
Poesien vara gudarnas eget tungomåål, thet
menniskiorna ej kunna lära, med mindre
them gijfs een synnerlig beqvämligheet ifrån
himmelen. Spegel Guds verk 1.
Beram, n. Öfverenskommelse. [Mnt. [-beram]-] {+be-
ram]+} huilkit beram (om förbund)... är så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
