Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beråd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beråd
— 75 —
Beröfva
så mycket tiltaga, att borgerskapet icke
kundhe berymmes uthj den nyie stadhen.
HSH 35:338 (1656). _
Beråd, n. 1. Öfverläggning,
öfvervägande, betänkande. Men thet stodh på
berådh emellan Her Götstaff och them (kon.
Kristierns folk) wid en månadz tijdh om the
conditioner och wilkor, vnder hwilke the
honom Stocholms Stadh och Slott vpgifFua
wille. Svart Kr. 70. han wille haffua
sa-kene på berådh vppå nogre dagar. Ders. 80.
Men när the eskadhe slotzloffuonar aff her
Steen, togh han thet på berådh til annan
daghen. O. Petri Kr. 289. taghe wij vti
berådh (draga i betänkande) att jnryma
vt-lendskom mannom någott ytermera wilkor
her i wort rike. Gust. 1 reg. 7:136. — 2.
Beslut. De små barnen togo sitt eget
beråd. Sv. forns. 2: 98.
Beråda, intr. Rådgöra. [T. berathen.]
Jag kan så fåfäng ting ei höra eller skåda,
At vi, en fängslad hop, om krig och frid
beråda. Spegel Tillsl. par. 111. — Refl.
[T. sich berathen.] — 1. Rådgöra, wij...
måghe wäll lidha atj ther om (om
biskopsvalet) berådhe edher in til jula helgen. Gust.
1 reg. 6: 328. the haffua berådhit sich j sijn
hierta, och giort med hwar annan itt förbund
emoott tich. Dav. ps. 1536 83:6. Jagh vill
migh berådha Medh alla mina frendher. Sv.
forns. 1: 7«. beråda sigh med vijse och
trogne Rådh. R. Foss 108. Jagh må migh
beråde med eder på hvad vilckor och set
jagh mina sacker anstella skall. Gust.
Adolf Skr. 478. — 2. Besluta, störste
parten hade berådt sigh vilia förlåta Rom och
samptligen dragha til staden Veij.
Schroderus Liv. 156. — Part. Berådd, betänkt,
besluten. Så ære wij och sså nw beråde
ath wij ... thet (att låta kröna oss) welia
haffua för hender på the helga trekonga dagh.
Gust. 1 reg. 4: 335. må thet (godset) bliffua
tilstædis til thess wij bliffue bettre berådde,
huad ther åff göras skall. 4:339. huar i skule
sitia ther frij för then taxa ... förleggis ther
med en canica prebenda, thet wij doch icke
berådde äre at skee skall. 6: 230. Therföre
är iagh berådd på at leggia selskap medh
henne (visheten). L. Petri Sal. vish. 8: 9.
han eskar idher fram til räkenskaps, förr än
j ären någhot berådde ther vppå. 4 Post.
40 a. the vore aldeles berådde och
beväpnade til strijdz. Schroderus Liv. 14. —
Neutr. berådt förekommer i adverbial
ställning: uppsåtligt. Han kan af svaghet
stundom fela, Men aldrig gör han ondt berådt.
Dalin Vitt. I. 3:46.
Berådeliga, adv. Med beråd, med fri
vilja, the henne (jordrymden) weluileligha
och berådheligha sålt hadhe. Fin. handl.
6:131 (1529).
Berådfråga sig, refl. Rådföra sig. [T.
sich berathfragen.] man berådhfråger sigh
ther om hoos een som förstånd haffuer ther
vppå. Berchelt 2 Pest. G 8 a. Legaten,
til at vijdare berådhfrågha sigh, var kommen
til Rom. Schroderus Liv. 29. han hade
ther om berådhfråghat sigh medh sine
vänner. Ders. 82.
Berådslå, tr. Rådslå om, öfverväga.
[T. berathschlagen.] förfarne mästare ...
skole opå en viss ort sammankomme och
berådslå hvad om theres embete nyttigt och
gagneligit vara kan. Stjernman Com. 1:
463 (1602). Rijksens saker... som på thenne
almennelige håldne rijkzdagh äre berådslagne
och beslutne. Riksd. 1:504 (1600). the
saker, som berådslås, stadgas och beslutas,
skole skee medh samptelige rijkzens rådz
råde. 2:1303 (1660). berådslå the ärender,
ther uthinnan menige rickzens välfärdh och
tarf beståår. Gust. Adolf Skr. 223.
Beräkna, tr. Genomräkna, revidera,
öfverse och beräkna de 7 mäns räkenskaper.
Stjernman Com. 1:746 (1619).
Beränna, tr. Kringränna. spärra. [T.
berennen.] Vij berende staden. Hund Er.
14 kr. v. 152. the Fabier blefvo på alle
sij-dhor berände aff fienden. Schroderus Liv.
95. vi äre runt omkring med vee berända.
Eurelius Vitt. 77. the komma oss heem
för wåra dör och berenna oss inne. L.
Petri Kyrkost. 16 b. wägen medh så
be-hendiga grip berend och förtagen warder, at
the icke kunne framkomma. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Kyrkost. B 3 a.
Berätta, tr. Gifva nattvarden. [T. [-be-richten.]-] {+be-
richten.]+} Presten ... beretter then siuka. L.
Petri Kyrkord. 59 a. Sedan then siuke
således beretter är. Ders. — Refl. Begå
nattvarden. [T. sich berichten.] ingen .. prest
haffue mact til ath vpholla våris herris
lekamen för nogon som sig åff gudelighet
be-retta vii. Gust. 1 reg. 4:255. huar oc en
må berätta sigh oc tagha sijn gudh oc
skapare när honum tyckis. 6:306. thet skulle
wara platz (svårighet) få någhot kärelle så
stoort som behöffdes til så mykit folk som
sigh vnder tijdhen til lijka (på samma gång)
beretter. L. Petri Dial. om mess. 91 b,
Berättighet, f. Rätt, rättighet, vi
förgäta vår nästas berättighet, när vi så snåle
äre uti vår egen fördel. Hermelin D7a.
Han afhänder sig för vår skull en del af sin
berättighet. Dens. E 3 b. då du haver
honom (tjenaren) rundeligen sin berättighet
givet, afskeda honom vänligen ifrån tig.
Dens. E 8 b.
Beröfva, tr. Röfva, plundra, beröffua
Gudhj hans ähro ifrå. L. Petri 4 Post.
33 a. gå j eens mechtigs manz hws, och
beröffua honom hans booting bortt. Matth.
12:29. gaff them j theras hand som them
röffuadhe, at the them beröffua skulle. Dom.
2:14. the som tigh beröffuat haffua, skola
beröffuadhe warda. Jer. 30:16. han skal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
