Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beskatta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskatta
78 —
Beskedlig
han staden. Girs Joh. 3 kr. 21. — 2.
För-skansa, befästa. Han lät sigh ther om mykit
wårda, at hans folck skulle bliffua vthan
skadha, och hadhe stoort omaak först at
be-skantza stadhen. L. Petri Sir. bok 50:4.
beskantze och befäste Wijborgz slotth och
stadh medh alle nödhtorfftige tilbehöringer.
Fin. handl. 8:309 (1555). beskantze och
be-feste lägredh. HSH 36: 278 (1581). the sigh
jämte vidh hvar andra beskantzat hadhe.
Schroderus Liv. 455. the beskantzade sig
uti Hispanien. Peringskiöld Jord. 70. the
förbyggia och beskantza samma stad med
stora vallar. Ders. 86.
Beskatta, tr. 1. Belägga med skatt, hwar
och en effter sina förmågho beskattadhe han
til silffuer och gull. 2 Kon. 23: 35. han gaff
sich in til Gotland ... och beskattade thet
hela landet til en stoor summo penninga.
O. Petri Kr. 47. — 2. Skattskrifva. aff
Keysar Augusto vthgick itt bodh at all
werlden skulle beskattas. Luc\ 2: l. the gingo
alle hwar vthi sin stadh, til at läta beskatta
sigh. 2:3. — 3. Pliktfälla. Kemmenerene
skwle beskatta lårens howisk for thet han
röchte syn kordare paa bron aat michel.
O. Petri Tänk. 21.
Besked, n. 1. Betyg, skriftligt intyg,
pass. the fremmende icke skole uthan
be-skedh draga genom landet. Stjernman Com.
1:165 (1559). the hvarken passbordh eller
beskedh hafve. 1:271 (1577). — 2. Beting,
vilkor, förbehåll. Och giordes fridhen med
sådana beskeed, at om noghon parten wille
trädha i frå fredhen, thå skulle han läta then
andra thet första (förstå) tolff wikur til
för-enne. O. Petri Kr. 175. alt thet wij begiere
oss til godho, skal wara bidhit medh såådana
beskeedt och wilkor, ath om thet kan wara
honom (Gud) til loff och ära, thå skal han
oss thet giffwa och annars icke. Men. fall
H l a. — 3. Förstånd, urskilning. Och än
thå at.. . man pläghar seya, Forrädhare skal
man med forräderij winna, Så moste thet
doch med beskeedh forstondet warda, Ty thet
är jw aldrigh lofflighit at förrådha noghon
med falska eedher. O. Petri Kr. 75. säya
en ting vtan beskede. Svar till P. Eliæ
e l b. han wille icke ... at the så slett vthan
all beskeed gesta skulle, hwar som helst the
först kunde bekomma herberge. L. Petri
3 Post. 136 b. emoot... ketterij och
förgiff-tigh lärdom skal en rettsinnigh Predicare
tijdt och offta, doch medh förnufft och
beskedh tala. Kyrkord. 5 a. Hemmen edra
salta tårar, Sörg- ok klagen med besked.
Lucidor Q i b.
Beskeda, tr. [Mnt. bescheden.] 1. Skilja,
åtskilja, han gör här en åtskildnat på
men-hiskiorna, säyandes, Fadher förlåt them thet,
ty the weta icke hwad the göra. Ty then na
orden beskeeda tweggehanda syndare. L.
Petri / Post. c 5 a. — 2. Bestämma, be-
skära. Swa frampt han vnduika vill then
plicht vthi lagboken beskeet ær. Gust. 1 reg.
1:194. lät migh få til maatz min beskeedda
deel. L. Petri Sal. ord. 30: 8. han (Kristus)
oss, såsom en fadher på sitt yttersta sinom
barnom och arffuingom, ärnar och beskedher
(testamenterar) thet ewigha fädherneslandet.
P. Erici 1:251 a. Vårs Herres Jesu Christi
dyyra och högverdiga testamente, i hvilko
han haffuer beskeedat oss sin helga lekamen
och blod. P. J. Gothus 1 Pred. A 4 b. han
beskedher hvariom och enom sitt vissa
embete. L. Paul. Gothus Mon. pac. soo. —
3. Beordra. The Swenske swarade, att the
icke wore beskedde aff sin herre lenger
draga än till Konungzhampn. Svart Kr. 5.
han skulle them (brefven) förskicka, när
leg-ligast wore, tijt the them beskedat hade.
Ders. 144. vele vij sielfve samma penninger
... lefverere vår nådigste förstes trogne män
uthi hvar landzände, som beskedde blifva
them at anamma. Stjernman Riksd. bih.
257 (1602). Freiset aff Upland ... beskedades
åth Vastena. Girs Gust. 1 kr. 186. När nu
en mächtigh Furste ville tigh förordna och
beskedha en sin betrodda Cammartiänare .. .
then ther skulle uppå tigh achta. A.
Lau-rentii Hust. 174.
Beskedenhet, f. Eftertanke, besinning,
förstånd, klokhet. [Mnt. beschedenheit.] så
sade han sig det ingaledes gilla... som
förutan någon synnerlig beskedenhet och i hans
svaghet (sinnessvaghet) giordt var. Tegel
Er. 14 hist. 282. han var een man som ringa
beskedenheet och intet samvete hade. Gust.
Adolf Skr. 85. the medh största
beskedenhet sä varda uptuchtadhe, at the bådhe
lätteligen fatta och snarligen fullända thet them
til at lära aldranyttigast är. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 172. Then sälla fru ... sin vandel
fört med then beskedenhet, At afund ock thes
namn vid grafven måste lofva. C.
Rudenschöld 387. Hon (vreden) utföser af sinnet
all beskedenhet. Hermelin C 8 a.
Beskedig,adj. [Mnt.beschedich.] 1. Klok,
förfaren, höge ... ärender at öffwertenckia
bequem och beskedigh. Svart Ärepred. 67.
— 2. Ordentlig, noggrann, en klar och
beskedig reckenskap. Fin. handl. 4: 242 (1556).
the skulle samma clockor annama, och göra
therföre en beskedig regenskap. Svart Kr.
154.
Beskedlig, adj. 1. Som det är besked
med, dugtig, duglig, han hade så släte
tanckar om vår Poësij, att hon intet skulle
kunna åstadkomma något beskedeligit verck
uti en så tårr materia som blötte reglor äre.
Düben Boil. skald, förord. — 2. Förståndig,
förfaren. (Förekommer ofta som
hedersbenämning för domare m. fl.) Thenne ...
be-schedelighe men saathe j nempdhen. Gust. 1
reg. 3: 87. all oreda på gräntsorne ... skulle
igenom beskedeliga mäns ransakning rättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
