Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beskära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskära
— 81 —
Beslutlig
Beskära, tr. Kringskära, förminska,
försvaga. K. Maj:t hade ock fuller tänkt, at
Dannemarck skulle då så vara tilredt och
beskurit, at det för sig sielf intet stort skulle
kunna uträtta. Lön bom Sv. arch. 2:231
(1660).
Beskära, tr. Bestämma, förutbestämma
(prædestinare). satt them före beskärdan tijdh.
Ap. gern. 17:26. och troodde så monge som
beskärde woro til ewinnerlighit lijff. 13:48.
hwilka han haffuer förseedt (utsedt), them
haffuer han ock beskärdt, at the skulle warda
hans Sons belete lijke ... Men them som
han haffuer beskärdt, them haffuer han ock
kallat. Rom. 8: 29,80.
Beskärmarinna, f. Beskyddarinna, een
alle dygders högmechtige beskärmerinna.
Stjernhjelm Virt. rep.
Beskärmelse, f. Beskärm, försvar. Göra
daktingan med nogen utlenskan herra eller
andra till Rikxens ... beskermilse. Gust. 1
reg. 1:3.
Beskärning, f. Beskärelse. Straff och
nåd är Gudz beskärning, Ett för synd och
ett för bön. Rydelius Vitt. 25.
Besköna, -skönja, tr. Gifva en vacker
färg åt, bemantla, öfver sky la, urskulda.
[T. beschönen, beschönigen.] the alt besköna
och vrsäkta medh en wälskan axlenyk. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. B la.
opå thet icke någon otroheetz anslagh emoot
Offuerhetena måge beskönas och
meenede-liga drijffuas vnder itt falskt rådhslags nampn
och skijn Försp. till Uti. på Dan. b 2 b.
the drifva sinne ... stemplingar och på thet
the sådant thes bettre måge kunna beskönnia,
thå förebära the sin ovetthenhet. Gust.
Adolf Skr. 231. de vete deres saak så till
att beskönia, att man moste troo dedh vara
guldh, som hoos dem glimmar. A.
Oxenstjerna (HSH 28: 3i). söka, huru tu skall
kunna tin vanart med någon dygdeskugga
besköna. Hermelin C4a han böd til at
beskönja och ferga sin sak. Svedberg
Dödst. 27. ursäkter, undflykter och
invend-ningar ... hvarmed en odygdig Christen så
behendigt beskönar sitt lefverne. Rydelius
Förn. öfn. företal 2. — Refl. En part hafve
och väl aldheles slaget ränthorna under sigh,
och söcht oss medh falske utgiffter att
för-nöija: Men största deelen alltijdh besköniet
sigh medh allmogens fattigdom, och att våra
ränthor ståå inne hoos undersåtherna. Landt.
instr. 169 (1624).
Beskönare, m. Som gifver ett falskt
sken åt något, wetterlige plåstrare,
hwijt-menare, applaudenter, jabröder, luranter,
beskönare och bedrägelige förclarare. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. A 8 b.
Beslagen, p. adj. Förslagen, förfaren.
[T. beschlagen.] en beslaghen krijgzman.
Tegel Gust. 1 hist. 1: 25. han var en
verldz-ligh vijs och beslaghen man, hvilkom många
underligha anslagh lyckas hadhe. P. L.
Gothus 1 Utlägg. I 2 a. En beslagen (slug) karl.
Lind Ord. Mer god än misstänksam, mer
dygdig än beslagen. Celsius Gust. Vasa
116. Jacob Ulfson var ... en ganska
spitz-fundig och beslagen man. Gust. 1 hist. i: 12.
Beslika, tr. Öfverrumpla. [Mnt. besliken;
T. beschleichen ] han acktar.. . met nagoth
fortäckth forrädilsse beslika stadhen oss j fra.
Finl. 233 (1505). then ytterste daghen
öffuer-faller werldena såsom en tiwff, beslijker och
beslåår them i säkerheetenne. P. J. Gothus
Sal. 399. Then aldrig rädder vaar för döden,
then han öfvervann 1 mången blodig stridh,
... Then hafver döden, som ey någon
men-skia kan undvijka, ... beslijkit. Lucidor
Kk2b.
Beslut, n. Slut. thet tolffte och sidsta
Capitel... är itt beslwt på Antiochi historia.
Uti. på Dan. 553.
Besluta, tr. [T. beschliessen.] 1.
Tillsluta, stänga, läsa igen. Conclaue,
besluten eller lönlig kammar. Var. rer. voc.
G 3 a. — 2. Omsluta, innesluta, instänga.
The fara wille j landena, öknen haffuer
beslutit them. 2 Mos. 14:3. besluto the en
mechta stoor hoop fiskar, och theras näät
gick sönder. Luc. 5: 6. Gudh haffuer ...
beslutit (lemnat) tin fienda j tina hand. 1 Sam.
26: 8. han hadhe besluten warit j hechtelse.
Vish. 17:16. bestormadhe stadhen
starcke-ligha, så at Tryphon ther inne beslutin war.
1 Macc. 15:25. — 3. Innesluta, innefatta.
Thet första bodh besluthar och inneholler
huru menniskian skal inwartes j hiertath
holla sigh emoot gudh. O. Petri Men. fall.
B l b. Så är gudz ordh hans jnnerlighe och
enfollighe tanke, ther all hans wilie och
vp-såt vthi beslutas. Guds ord A 2 a. I thesse
tw stycken, som är troon och kärleken,
beslutas alt thet Christus lärdt och predikat
haffuer. 2 Post. 131 b. — 4. Sluta, ända.
the brister som rijkene emellom äre måtte
betagas och beslutes til frijdt och
endrägtig-het. Gust. 1 reg. 5:109. Så wil iagh nu
thenna Bokena här medh besluta. 2 Macc.
15:38. han så iemmerliga beslutat sitt
leff-uerne. P. Erici 1:67 a. O högstlycksalige
tid, som i ett ögnablick hela vår eländes tid
besluter. Frese 109. — 5. Sluta, afsluta,
ingå. tå thenna förlijkning så besluten war.
2 Macc. 12:1. — 6. Sluta, draga slutsats.
Sij, rett ther vthaff besluter iagh emoot tigh,
att tu icke är rettferdigh. Job 33:12. du kan
lätteligen besluta, som han ingen god
undersåte är, lärer han ey vara bätter Christen.
Hermelin C 5 b.
Beslutlig, adj. Slutlig, afgörande. [T.
beschliesslich.] vij af them aldrig något
full-komligit, vist och besluteligit svar kunnet
bekomma. J. Werwing II, Bil. s. 2 (1587).
theres beslutelige mening var, att... Ders.
s. 188 (1600).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
