Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beslutning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beslutning
— 82 —
Besnärja
Beslutning, f. 1. Beslut förmoder iak
at ingen förståndig man vill geffue sig till
yttermere disputering e moot all
cristendo-mens (kristenhetens) beslutningh. H. Brask
(Gust. 1 reg. 4:403). — 2. Afslutning,
slutmening, slutpåstående, thenne Paulus
be-iakar thet j sin beslutning, thet han hade
actat neka. O. Petri Svar till P. Elice e3a.
Beslå, tr. och intr. 1. Slå. beslogh och
plågade Gudh honom medh spetelska. A.
Laurentii Hust. 15. — 2. Fä slag på,
uppspana, ertappa. hiælpe tijl ath straffue theris
offuertrædningh hwar och når j kwnne
be-slaa theris faruegh. Gust. 1 reg. 4:136.
rymdhe han om nattetiid ... och kom vtj en
Hthen bååth, ther han bleff beslaghen och til
bagha griipen. 4:16. idher högmect:s
krigx-folk ther j Norige haffua beslagit någhra aff
wåra vppenbara fienda och fongat them. 8:
118. — 3. Lägga beslag på. Huar tu och
beslå kann någhet åff the Lybskas godz ...
(vilje vi) att thet bliffuer rosterat till thesz
man får höra huadt ther åff bliffua will.
Gust. 1 reg. 8:242. — 4. Slå efter,
efterspana. han skall granneligh beslåå om ther
oppa gardhen ær mere phetalie en veel
be-hoff görs. Gust. 1 reg. 4: 89. — 5. Beräkna,
sammanräkna, hafva de Polenske haft inne
med sig ... pant och penningar, det sig
beslagit i en summa, belöper intet litet. S.
Elofsson 147.
Besmeta, tr. Smeta ned, orena, the alla
orter medh sin nährvarelse besmetat hafva.
Laurelius Påf. anat. 133.
Besmickra, tr. Smickra. [T. [-beschmei-cheln.]-] {+beschmei-
cheln.]+} Valerius Publicola menigheeten uthi
månge stycker besmickrade. P. Brask
Puf. 29. _
Besmitta, tr. Besudla, smutsa, fläcka,
orena, idhra hender äro medh blodh
be-smittadhe. Es. 59:3. Jag haffuer twaghet
mina fötter, huru skulle iagh besmitta them
igen ? H. Vis. 5:3. theras blodh stenckt
mijn klädher, och iagh haffuer besmittat all
mijn klädher. Es. 63: 3. Then som kommer
widh tiäro, han besmittar sigh ther aff. Syr.
13:1. Halt tigh jfrå honom, at tu icke aff
hans oreenligheet besmittas. 22: 15. han
besmittar sins nästas hustru. Hes. 18:11.
landet medh blodhskyldher besmittat wardt.
Ps. 106:38. Centunculus, ringa och besmittat
cläde. Var. rer. voc. E 8 a. Hans klädher
vore uthöfver alt besmittadhe och orene.
Schroderus Liv. 70. besmitta väggiarna.
Hoff. väck. 39. wijnet ... förmengdes och
besmittades medh förgifft. L. Petri Dial.
om nattv. Dia.
Besmittelig, adj. 1. Smittsam. Franzoser
eller andre sådane besmittlige siuckdomar.
HSH 27:17 (1563). the siuka, som krenckte
äro medh besmittelig siukdom, spetelsko,
pockor etc. L. Petri Kyrkord. 93 a. —
2. Besmittad, oren. jwdarne hullo somblig
maat for besmitteligh maat. O. Petri Svar
till P. Elice h 4 a. Ther skal intet inkomma
som besmittelighit är. Upp. 21:27.
Besmittig, adj. Smittsam. Spetelska,
pockor och andra sådana besmittiga siukdomar.
L. Petri Kyrkord. 71 b. fördriffue then
be-smittige siuckdom. Hist. handl. 8. 2: 4 (1566).
Besmudra, tr. Smörja ned. moste iag
... mina delicate hender med the illa
stinkande plåsterdukar sudla och besmudra.
Nyman 21.
Besnida, tr. [Mnt. besniden.] 1. Beskära,
kringskära, kringklippa (ett mynt), tagha
nogre pæningha wtaff hwart wærk, them
be-snidha och foruara tiil bepröffninge. Gust. 1
reg. 1:207. — Bildl. Thet i tig gott är hon
förklenar och bakdantar,... Och thetta artigt,
med kält löye och en glijs, Ja, med en
mästerlig besnijden räfue-prijs. Stjernhjelm
Parn. tr. 2:7. — 2. Preja; kräfva, for then
dell the arbeta och göra, skola the taga en
skälig lön.... och icke besnida eller besuika
nogon man j then mottenn. Skråord. 125
(1536). skal theris månedz peninga vth och
angå, och sedan oss icke widere besnide.
Gust. 1 reg. 10: 46. Ther skal och ingen
Herren ... offuer theris beszoldning besnide
eller luinge. 10:51.
Besnidare, m. Prejare. Publicani, thet
är tollröfvare och menige mans armodz
be-snijdare. R. Foss 558.
Besnika, tr. Med snikenhet behandla,
preja, skinna. Om tu någhot sälier tinom
nästa, eller någhot köper aff honom, skal
ingen besnijkia sinom brodher. 3 Mos. 25:
14. Så besnijkie nu ingen sin nästa. 25:17.
Thet brödhet är litet, som then fattighe
leff-uer widh, then honom besnijker, han är en
moordare. L. Petri Sir. bok 34:25. besnijkia
någrom ifrå hans deel. 41:26.
Besnikning, f. Prejeri. Canonizatio icke
annat är än itt vppenbara Påwans bedrägerij
och besnikning. Falck 198 b.
Besnilla, tr. Försnilla, bedraga. [Mnt.
besnellen.] Wåre och så gott atti kunde
finne på ett rätt sätt hoss the vtlendzske
(köpmännen), så atj hade och någett för edertt
igenn, icke lathe edher så groffweligen och
skinbarligen besnälle, som her till myckit
skedt är. RR 28h 1543. then som mäd flijt
sin nästa vill besnilla, Lucidor Hh 1 b.
Besnälla, se Besnilla.
Besnärja, tr. 1. Fånga i snara, snärja.
Mine fiendar haffua besnärdt migh lijka som
en foghel. Jer. klag. 3: 52. När en ond
syndar, besnärier han sigh sielff. Ord. 29:6.
(Sal. ord. 1536: besnärar.) then
ogudhach-tighe är besnerd vthi sina henders werk. Ps.
9:17. komma the ock j dieffuulens snaro,
ther the sigh så inweffua och besnäria, at
the aldrig kunna komma ther vth. L. Petri
1 Post. Z1 b. diuren i garne besnärias.
Stjernhjelm Here. 178. Han (kärleken) i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
