Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bevärja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bevärja
— 99 —
Biddare
om knechter. Gust. 1 reg. 13:272. — Refl.
Och bewärffwer han sig fast i alle siöstäderne
vm skip, bysser och wärier. Fin. handl. 7:
153 (1545). hade Camillus ... bevärfvat sigh
medh the Romare, som vore flydde uthur
stadhen (underhandlat med dem om att
försvara Rom mot Gallerna). Schroderus
Liv. 155.
Be värj a, tr. Befästa, skydda, försvara;
beväpna. [T. bewehren.] han bevärde ther
somblighe ortar medh vall och somblighe
medh graaff. Schroderus Liv. 417. the
ortar som osäkre voro, them bevarde han
medh graaff. Ders. 429. Rijket hvarken til
vatn eller land emoot fiendtlighit infall
nogh-sampt bevärdt var. Ders. 431. stadhen bådhe
til vatn och land fast och väll bevärd var.
Ders. 494. luppo alle til at beväria och igen
lyckia thet som aff murarna nidhslaghit var.
Ders. 609. Borgmästaren... med fämh undrade
resenärer bevärd, kommen var. Ders. 652.
the tenckte icke allenast stadhen medh thet
folck at beväria, uthan och landet ther
omkring för alt häriande och sköflande. Ders.
853. thet lättbevärde, tungbevärde footfolcket.
Ders. 419.
Beväia, tr. Väta, väta ned. de med
sitt stänckiande ymnigt bevätte alla omkring
skrancket stående åskådare. As. Ban. 1:379.
Beårad, p. adj. Ålderstigen. [T.bejahrt.]
en beårad man med åren krämpor får.
Palmfelt Qy. skol. 3.
Beängsla, tr. Ängsla, ansätta, bringa i
trångmål, hans eget samvete beängslade
honom. S. Elofsson 150. the Svenska
slottet belade och i sex veckor storm-skuto.
Endtlich, medan nu höfvidzmannen så
beängslades ... bödh han them Svenskom
slottet til upgifft. Girs Er. 14 kr. 4. begynte
man medh belägring och skantzande beängsla
fienden. Schroderus Liv. 48. the
Rhegi-ner vordo uthaff konung Pyrrho medh krijgh
beängsladhe. Ders. 411.
Beängsta, tr. = B e ä n g s 1 a. [T. [-beäng-sten.]-] {+beäng-
sten.]+} han företogh feigd emoot Ptolomeum
... och beengstadhe honom så hardt, at han
moste giffua sigh vthaff wäghen. Uti. på
Dan. 345. mith bedröffuede hierte . .. tröttis
widh thette beängstede och sårghfulle
leff-uerne, som jagh nu en långh tidh hawer
dragits medh. HSH 7: 45 (1590). den
Svenska skeppsflottan ... hade varit beängstad i
sjön utaf de Danske. S. Elofsson 144.
the stoorfursten uti Muskou stad belägrade
och så hårdt beängstade, at han hielp...
sökia måste. Gust. Adolf Skr. 133. The
skulle slijta blåssen uthur fiendens bender
och medh eld beängsta honom. Schroderus
Liv. 145. Menniskiorna skola blifva så
tvin-gada, beklemda och beengstada och få sådan
ångest, at the nepligen må kunna andas.
Svedberg Sabb. ro. 1: 67. Hans egit
sam-vet beängstade honom. J. Werwing 1:10.
upfriska sina beängstade krafter. /4s. Ban.
1:153. Refl. Förfärens, himlar, och beängsta
dig, du jord. Frese i.
Beängstiga, tr. = Beängsta. [T. [-be-ängstigen.]-] {+be-
ängstigen.]+} the Danske ... på Elffzborgh
och Bahuss... någre gånger haffue waritt
belägredhe och beenstigde. Hist. handl. 8.
2:78 (1566). han var... uthi sin skantz så
beängstigat, at han uthi någre dagar icke
ville våga sigh til slags medh fienden.
Schroderus Liv. 201.
Beängstighet, f. Ängslan, ångest, af
vägen skaffa all beängstighet och oro.
Hermelin C l b. uti deras beängstighet däm
trösta. Dens. E 2 a.
Beära, tr. Ära. [T. beehren.] dhet stora
hieltenampnet Carolus med all devot
dyrc-kan allerunderdånigst at vörda och beähra.
Wexionius Sinn. 32b. dhe Vahldas hoop
medh treefalt helig thon I outhsäylig lust
be-ährar Lambsens thron. Ders. G 2 a. Den ...
sitt kall beährat har. Fresf. 237. Thenne lärde
herren blef ock, efter sin död, med många
parentationer beährad. Bechstadius 59.
Beögna, tr. Betrakta, beskåda. [T.
be-augen, beäugen.] Beögna än en gång, hvad
snilleval sig röja I spridda planers prål och
labyrinthers lopp. Bellman 6: 167.
Bi, adv. när alle tesse forbe:de Flottar
komma j hoop med våre skip, bliffue j vell
szå megtige atthj bliffua bij (stån bi) och
bestå fienderne j sziön. Gust. 1 reg. 10:147.
Bibehåll, n. Bibehållande, välfångna
privilegiers . .’ . bibehåll. Hist. tidskr. 4: 91
(1703).
Biblia, -e, f. Bibel. [Isl. biblia; Mnt.
biblie.] Biblia, Thet är, All then Helgha
Scrifft. — then Tydska Biblien ... then
Gre-kerska Biblien ... the Latiniska Biblier.
Försp. till Bar.
Bida, intr. Bijdha icke medh tinne
bä-tring, til tess tu kranck warder. Syr. 18: 22.
Och (Noach) bidde än nu andra siw daghar.
1 Mos. 8:10. iagh haffuer bijdt mädhan j
talat haffuen. Job 32:11. och bijdde effter
(väntade på) at watnet skulle röras. Joh.
ev. 5: 3. her Steen kunde icke komma, ty
wädret war honom emoot och bidde
konungen wel en månat effter honom. O. Petri
Kr. 284. Swante hade nu så lenge bijt och
förtöffuat ther i Finland. Ders. 287.
Biddare, Beddare, m. [Mnt. bidder;
D. beder.] 1. Bedjare. Heel myn helga
ängel gudz kära riddare, til war herre
ihe-sum war tw myn biddare Thet jac maa
frälsas aff dyäffuilsins handom Oc lösas vthaff
allom minom synda bandom. Tideb. 60. —
2. Tiggare. Christus sielffuer prijsar en
framfoos och blygdalöös biddare, Luc. XI.
L. Petri Om nattv. F5a. en skamlöös
beddare. P. Erici 1:186 b. — 3. Person,
som utskickades från en b ar mher
tighets-inrättning att begära almosor. the fatighe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
