Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bolskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolskap
— 115 —
Bord
Bolskap, n. 1. Frilla. [Mnt. bolschop.]
han haffuer sitt boleskap widh sidhone om
nattena. O. Petri Äkt. B 4 a. een
löss-achtig qvinsperson, som han hadhe til
bolskap. Tegel Gust. 1 hist. 2:197. M.
Antonius och hans bolskap Cleopatra.
Schroderus Hoff. väck. 383. — 2. Älskare, lijka
såsom een quinna sitt boolskap slår vthur
hiertat och sinnet, och intet meer achtar
vthan förgäter honom. A. Simonis D11 b.
Bolstad, m. 1. Gård, landtgård, en
boolstadh, som Jacob gaff sinom son Joseph.
Joh. ev. 4:5. Hittar man bi å egen bolstad,
eller then han äger lott i. Lag 1734 BB.
21:2. — 2. Bostad. Hwilken är then wäghen
som ligger tijt som liwset boor,... at tu må
lata kommat til sin boolstadh. L. Petri
Jobs bok 38:20.
Bolva, intr. Svärja, fast tu mykket
bol-var, Så skiuter tu ej långt med eeders
eeter-kolfvar. Spegel Guds verk 296.
Bolös, adj. Som ej har hus och hem.
[Isl. bülauss.] the tagha aff them alt thet
the haffua, och göra them boolöse. P. Erici
2:145 a.
Born, m. Träd. [Mnt. born; T. baum.]
Och midt uti den hage, Der ståndar en
lifsens bom. Sv. folkv. 1:394. cedrens bohm.
Rudeen 253. Vinbom, se d. o.
Boman, m. 1. Inbyggare, åbo. [Isl.
bümatir.] måttlighet är amman, Som håller
lijf ok siäl samt boo ok boman samman.
Columbus Vitt. 97. — 2. Jordbrukare,
hemmansbrukare, the som till bomän icke
falte äre, eller någon macht och
förmögen-heet hafve at besitje och väll förestå sådane
heman. Stjernman Com. 1:83 (1546). een
booman klook sin trägård flijtigt ränsar.
Eurelius Vitt. 42. han medh gambla
förståndiga boomän förspör sig, huru hvart land
(åkerland) för sig skal kiöras, brukas och
såås. Colerus 1:83. — 3. Gårdsegare (i
stad)? Husbonde? at hwar och een
booman warder sitt folck ther til hållandes, at
the för theras dörer hålle reene gator,
trom-mer och rensteener. Berchelt 2 Pest.
B 5 a.
Bomersin, Bomsiden, n. Bombasin.
[Mnt. bomsin, bomesin, bomsiden.
Bomer-sijn. Comenius Tung. 217. Bommesin.
Schroderus Uss. C 4 b. Bomersin. Lind
Ord. väfveri af bomsiden inrättas.
Stjernman Com. 5:782 (1698).
Bomma, intr. Ringa (med klocka). [T.
bomben.] Klockgrodorne bomma och
sam-manringa in på sena aftnarna utan uppehåll.
Linné Sk. resa XII.
Bomsiden, se Bomersin.
Bonad, m. Förhänge, omhänge;
väggbonad, tapet. Förhängsle, Bonadh,
peri-stroma, tapetes. Helsingius. Boonat,
Peri-petasma, das Gemählde. Schroderus Lex.
30. Tu skalt ock göra en gård til tabernaklet,
en boonat aff hwitt twinnat silke. 2 Mos.
27: 9. boonadhen haffuer på enne sidhonne
femton alna. 27:14. En silkes Bonadtt medtt
2 wåder röde, 2 wåder gule, 2 wåder gröne,
en wåd brun och en wådh gråå, huar wådh
en aln 3 V* quarter långh. HSH 37: 35 (1548).
Flamsk Bonadtt medtt Tobie Historie om 8
alnar. Ders. Bondstugorna hafva merendels
på främsta väggen en målad tapet, som här
(i Småland) kallas bonad. Linné Sk. resa
18. bone, weggie bone. Lex. Linc.
Bonde, m. Äkta man. Jach N tagher
tich N nw til min echta bonda. O. Petri
Handbok B 4 b. Then ene brodheren
haffuer dräpit then andra, Hustrun haffuer
för-giordt bondan. Kr. 34. hon vnga Tobiam
til bonda fick. Tob. com. G l b.
Bondeblygd, f. Bondblyghet. Tukt
kallas bonde-blygd. Lucidor Bb 2 a. Ofta
skulle väl hoos mången Lysa fram mång
täcklig dygd, Ther hon icke hölles fången
Af en rädder bonde-blygd. Runius 2:196.
Se S. E. Brenner 2:109.
Bondvulen, p. adj. Bondaktig. Düben
Boil. skald. 34.
Bonet, n. [F. bonnet, bonnetté]. 1.
Bonnett, ett slags segel, toghe j fraa them ith
thet bestha boneth wndhan theres segel.
Gust. 1 reg. 3:126. — 2. Hatt. bonäte,
huvudbonad. Columbus Ordesk. .6. kan tu
icke bättre bewijsa thitt Doctor Ämbete än
thit Presteskaap, så är thett redha giordt
mädh thitt Doctor bonätte. Ernhoffer 100 a.
Dochtaren medh thet rödha bonäthet. Balk
Esop. 72. Migh möter een medh stoor Book
och Bönet (en "doktor"). Messenius Disa
5. gemeene qvinnor... hade oppå hufvudet
ett rödt bonäte. Tempeus 189. bleff
huff-vudet betäckt medh ett svart sametz Bonet,
som offvan brättet var beprydd medh en
Fursteligh Crona. Phrygius 3 Likpred. 49.
Boqvinna, f. Hustru, husmoder. Een
godh boqwinna är sinom man een glädhe.
Syr. 26:2. Titt husfolck skal tu lära regera
wäll, Så bliffuer tu een booqwinna säll. Tob.
com. Fia. Tig sielfver tu älskar, när som
tu kärhåller Tin egen booqvinna.
Törnevall A 3 b.
Bora, tr. Borra. [Isl. bora.] tagh en
syyl, och bora honom (trälen) genom hans
öra. 5 Mos. 15:17.
Bora, f. Hål, borrhål. [Isl. bora.] där
funno vi... boror i botnen (hål i hafsbottnen
efter musslor). Linné V est g. resa 186.
Borån, m(?). Ett slags skinn, ett decker
boraner. Stjernman Com. 1:372 (1591).
alle slags hudar och skinn icke äre tienlige
at bereda til jufter och boraner. 3: 801 (1670).
Boraner beredas på lijka sätt (som jufter).
Ders.
Bord, n. 1. Bräde, planka. [Isl. bord.]
j med licther (läkter) och bordh maagha sökia
edher berningh in wthij danmark. Gust. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
