Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Borgekläde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgekläde
— 1
17 —
Bortflygtlg
gon. L. Petri Chr. pina 15 b. the som äro
förwante j enehanda borgareskap ... (skola)
j sämio boo medh hwar annan. P. Erici
5:228 a.
Borgekläde, n. ? han (fogden) ingen
an-nen lhönn vtaf wår renthe cammer för sig
sielf taga skall... vthen allenest borgekläde,
och ther till kläde och peninger till så monge
karies behoff som han kan hafwe behoff.
Fin. handl. 7:188 (1546).
Borgenhänder, f. pl. Vara i b., hafva
stält borgen för sig, att man skall inställa
sig till svaromål. [Mnt. borgenhant.]
uth-aff them som hadhe giordt then skadha...
vore somme uthi borgenhender, somblige
uthi fängelse. Tegel Gust. 1 hist. 2:316.
lata honum (den fängslade) op vdi borghan
hender och stånda til swars och rätta. Gust.
1 reg. 4:396. tå skal han (den anklagade)
anten sättias i vårt hächte, eller tagas i
borgen händer til näste ting. Stjernman Com.
1:688 (1615).
Borgersk, adj. Borgerlig. [T. bürgerisch.]
borgerisk . . . borgersk drägt. Stjernman
Riksd. bih. 238 (1589).
Borgerska, f. Borgares hustru eller enka;
qvinna som har borgarrätt. [Mnt. [-borger-sche.]-] {+borger-
sche.]+} peder nilssons effterleuerska,
borgerska her i vår stadt Stocholm. Gust. 1 reg.
5:100. hålles i helgons husene ett frij bord
med redeligh kost och spisningh för borgares
och borgerskors skull. 8:293. the fete
bor-gorskor, ther hwes (hus) och grund haffua.
Svart Kr. 7.
Borgerskap, seBorgarskap.
Borgläge, -läger, n. 1. Ståndqvarter,
inqvartering, underhåll (medelst spanmål,
foder eller penningar åt krigsfolket), hölle
nogre karla j borghalegher wiidh theres
clo-sther. Gust. 1 reg. 3: 86. vort footfolk som
haffue vtj stæderne legat vtj borgarelæge.
4:127. Biscop Måens ... vppehollen varder
med frij brödh och gott borgelege. 8:147.
wij icke ... wele latha wort hoffolk slaa
theres hestar wth j græs, wthan haffua lagath
them om kringh tiil waare sloth, gaärdhar
och alle clöster j borgheleger öffuer thenne
szommar. 3:124. i Suerige ær icke så gott
tiilfelle tiil Borglæghe, ther hesterne kunne
om sommaren holles på stall, som i danmark.
7:492. Knechterne lade han allesamman i
borgelege heem till prester och borgare
öffuer hela Rijket. Svart Kr. 85. ey heller
hafver ryttaren förr dragit uthaf gården ok
fått sitt bårgeläger uth, för än kneckten
hafver straxt fölgt ther upå, och effter kneckten
båtzmannen, ok seden fougden,
fogdeskrifvaren ok fogdetiänare. Stjernman Riksd.
1:513 (1602). jag stälde mitt borgläger (qvarter,
vistelseort) på Aurich hos grefvinnan (af
Ostfrisland). S. Elofsson 220. Jfr
Adlersparre Afh. 343 följ. — 2. Inqvarteradt
manskap, wij wele haffwe liggendis ther
opå samme grentz alth thet borgeläge, både
ryttere och knechter, som opå Åbo slott ware
pläge. Fin. handl. 8:74 (1551).
Borglägerspenningar, se Taxa.
Borglägessven, m. en klerk ... haffwer
slagitt i frå sig wår borgelegisswen som til
honum inlagd war. Gust. 1 reg. 7: 63.
Borgmästare, m. Konsul (i det gamla
Rom). Schroderus Liv., m. fi.
Borgmästerlig, adj. Konsularisk.
Borg-mästerligh embete. Schroderus Liv. 53.
then borgmästerlighe myndigheten. Ders. 56.
Bork, m., se Bolk.
Bork, m. Burk? Byssa, Borck,
Pyxidi-cula, Büchslein. Schroderus Lex. 38.
Borre, m. Kardborre. Dock hänger han
(magneten) så vid som een eenträgen borra
Och tistel knapparna när the ä genom torra.
Spegel Guds verk 139.
Borrot, Borrug, adj. sielfklok,
sielf-rådande, borrot och obeqvem at komma
til-retta med. Svedberg Sehibb. 24. borrot,
het om hofvudet, envis och enstyrig. Sabb.
helg. 208. Borrug, störrisch, murrisch,
un-freundlich. Lind Ord.
Borste, m. Borst. (djuret) draar sin krop
ihoop och’ resår sine borstar. Spegel Guds
verk 224. Tu ... med högmodigt trug upreser
dina borstar. Ders. 286. Jfr Bör st.
Bortbita, tr. Säkerheten är såsom itt
dödtkött, huilket kyrkiotienarenar medh thet
skarpa Lagsens wijn och alwn .. . skola
bort-bijta och rena. P. Erici 2:247 b.
Bortbrefva, tr. Genom bref (skriftlig
handling) afhända sig. Huru kunde ock
Danske medh ähre oc lempe Genom
krigshandel ther om kempe, Som the sielffae
bortbreffuet hadhe. En liten Crön. E 7 a.
en stoor deel af dhe vundne landen hafve
varit bortgifne, en godh deel bort brefvede.
A. Oxenstjerna (HSH 26: 64).
Bortdraga, intr. Propheternar och
Pre-sternar moste bortdragha vthi itt land thet
the intet kenna. Jer. 14:18. moste han
för-driffuin warda och fången bortdragha. Nah.
3:10.
Bortdricka, tr. Dricka upp. The hafve
mäst all den kost (kostnad, penningsumma)
Bortdrucket i vin och most. Carl 9 rimkr. 59.
Bortdrifva, tr. Fördrifva. Thenna
läkedom bortdriffuer och vthrotar vthaff sin egen
natwr then heta wedskona. B. Olavi 84 a.
Bortdölja, tr. Fördölja, skyla. Gudh
... haffuer bortdolt sitt ansichte, han seer
thet (den ogudaktiges verk) aldrigh. Ps. 10:11.
Bortfalna, intr. Falna, förvissna. Wij
äre alle bortfaalnadhe såsom löff. Es. 64: 6.
Bortflyga, intr. Förflyga; framila,
theras teelningar borttflygha såsom stofft. Es.
5:24. Mina daghar äro snarare borttfloghne
än en wäffspole. Job 7: 6.
Bortflygtig, adj. thet timmeliga och
bort-flychtiga lijfvet. Schroderus Kors. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
