Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bortsqvittra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bortsqvittra
— 119 —
Botlös
och bortspilte wesslarenars penningar. Joh.
■ev. 2:15.
Bortsqvittra, se S q vittra.
Bortstinga, tr. Undanstinga. samme
Personer... hit til Stockholm komme mötte,
och icke hemeligen bliffwe bortstungne och
fördulde. Thyselius Handl. 2:319 (1547).
Bortstinka, intr. Löpabort. (Se Stinka.)
ett wilfarande fåår, som ifrå hiorden
bort-stunckit är. A. Simonis L9a.
Bortstryka, tr. Swenske nu alle Gudhi
täcke, Som bortströök aff theris nacke ...
Thet Tyrannisklige Däners oock. En liten
Crön. K 4 b.
Bortsuga, tr. Theris godz oc blodh haffue
the borttswget. En liten Crön. F2a.
Bortsätta, tr. Pantsätta, han hade
förpantat och bortsatt mongh land och län vndan
Noriges crona. o. Petri Kr. 274.
Borttagen, p. adj. Lam. borttagen i
högra låret. U. Hjärne Surbr. 179.
borttagen på vänstra sijdan. Ders. 187.
Borttagenhet, f. Lamhet. Ledernas
darrande, slag, borttagenheet. U. Hjärne
Surbr. 22.
Borttorka, tr. Låta förtorka. Jagh skal
... borttorka all theras grääs. Es. 42:15. —
Borttorkas, dep. Borttorka, förtorka,
förtvina. thes starcke quistar wordo
sönder-brotne, så at the borttorkadhes. Hes. 19:12.
mijn wätska borttorkadhes. Ps. 32:4. mina
lender borttorkas medh allo. 38:8. Mina
kraffter äro borttorkadhe. 22:16. nu är wår
siäl borttorckat. 4 Mos. 11:6. menniskionar
borttorkas för reddhogha skul. Luc. 21:26.
Bortvika, intr. På then tijdhen skal hans
byrda borttwijka jfrå tina skuldror. Es. 10:27.
Bortvända, tr. 1. Afvända. Gudh sina
wredhe medh allonne bortwenda wille. 2
Macc. 8:29. — 2. Förhålla, undanhålla.
Therföre wil iagh tagha mitt korn och most
igen j sinom tijdh, och bortwenda mina vll
och lijn. Hos. 2: 9. the fem tusend Siklar
silffuer som mine embetzmän aff Templens
vpbyrd bortwendt haffua, the skola åter
år-ligha Prestomen tilhöra. 1 Macc. 10:42.
Bortåt, adv. andra dygder fordrar Gudh,
andra wår näste, andra en wän än en fiendhe,
andra en gläder och riker än en bedröfwat
och fattigh, och så alt bortåt (och så vidare).
P. Erici 4:57 a. Een part fördela hela
humblegården uthi serdeles stycken, thet
eena bruka the . til humbla, thet andra til
kåål, 3. til löök, fierde til morötter, 5. til
pepperrot, 6. til erter och altså bortåth.
Co-lerus 1:360. jag har enfaldigt ända bort
åth (rätt fram, rent ut) sagt min mening.
Lindestolpe Surbr. 73.
Boskap, m. 1. Bohag. Cronobeks spetal
med boskap. Gust 1 reg. 4: 314. — 2.
Hushåll. forhugge the . . . eke och böke skog,
besynnerlige vm vinteren, tiil theris booskap.
Gust. 1 reg. 1 1:235.
Boskapa, intr. Sköta bo, hus och hem,
hushålla, then eene och sedan then andre
afflötter och fara fast illa medh hemmanen,
och bliffua the så fast förlammade att ingen
kan bo ther opå, Fougterna haffwa och ingen
tilsyn medh sådana lätinger, huru the
bo-skape. Landt. instr. 25 (1583).
Boskapsting, n. Bohagsting. [Isl. [-bü-skapsßing.]-] {+bü-
skapsßing.]+} Om then deel som blef efther
Mesther Ingolf, hwat som ær i boscapstingx
taa laather tet faa hans arfwingha. Gust. 1
reg. 1:63.
Boskapsty, n. Bohag. Boscaps thy vthj
kæreld, fadh och annadh slikth. Gust. 1
reg. 4: 34.
Bosliten, p. adj. Utarmad, som måste
gå ifrån hus och hem. Den fattige och
huusarme gifver (vid pålaga efter gårdtalet)
lijka medh den rijke och förmögne,
hvarigenom månge blifva booslitne och
hemmanen ödelagde. Stjernman Riksd. 1:742
(1620).
Boss, n. minsta smolk, ett boss, ett ingen
ting. Bellman 2:201.
Bössa, intr. Skumma, koka öfver. Om
något siuder... at thet bossar öfver (ebulliat).
Comenius Tung. 432.
Bot, f. 1. Botemedel, hine wordo ihiäl
betne aff gräshoppor och flughur, och funno
inga böter til lijffs. L. Petri Sal. vish.
16:9. på thet jag ... kan förfara eder
klago-måhl och besvär och ther uppå sedan böter
skaffa. Gust. Adolf Skr. 124. feel och
brister, som ... behöfva böter och förbättring.
Stjernman Riksd. 2:949 (1638). — 2. Lapp,
klut. ingen widhersömer ena boot aff
ny-gjordt klädhe vthi någhon gammul klädning.
NT 1526 Marc. 2:21.
Böta, tr. 1. Laga. botadhe han Herrans
Altare som nedherslaghet war. 1 Kon. 18:
30. skola the böta hwadh som förfaller på
Herrans Hws. 2 Kon. 12:5. sågh han twå
andra brödher j båten, botandes sijn näät.
Matth. 4: 21. — 2. Tillfredsställa, åkerhöns
komo til them jfrå haffuet, til at böta theras
lusta. Vish. 19:11. — 3. Vedergälla.
Kommer jagh heem, jagh skal dem boota, Som
migh alt ondt och orätt hoota. S. Brasck
Förl. sonen. F l b.
Botfull, adj. Botfärdig. Himmlen aldrig
än ett bootfullt land så rijsat, Att han ey
effter storm en nådig sol fram vijsat.
Eu-relius Vitt. 64.
Boting, n. Bohagsting, husgeråd.
Bo-ting, utensile, supellex. Helsingius. itt
nyttigt booting, som j hwsena behöffues.
Bar. 6:58. gå j eens mechtigs manz hws,
och beröffua honom hans booting bortt.
Matth. 12:29.
Botlig, adj. botelig siukdom. Rydelius
Förn. öfn. 10.
Botlös, adj. Obotlig. [Isl. bötalauss,
bötlauss.] sorger ey botalööss skada. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
