Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Botråda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botråda
— 120 —
Bräm
Brask (HSH 17:77). sin bootlösa skada.
Eurelius Vitt. 5.
Botråda, tr. Råda bot för, afhjelpa.
om ... dannemän af Cläriikeriidh äre
för-twngade medt gestning ... skall thet och alt
annat tiil thet bestå botrådes. Gust. 1 reg. 6:57.
Botsvån, f. Förhoppning om bot. jag
med stor ömkan hafver sedt thet olag, som
vårt ädla moders mål hafver råkat uti... at
snart sagdt ingen botzvån synes mer öfrig
vara. Svedberg Schibb. d 4 b.
Bott, m. Stump, bit, litet stycke? [Jfr
Isl. bütr.] en foreman, huilkom hestanar
haffua taghit beslet medh tenderna, ferdas
öffuer wått och tortt, buskar, bergh och dalar,
och är icke mögeligit, at han lenge så ferdas
kan, medh mindre alt går j botter sönder.
P. Erici 5:255 a.
Bottel, m. Butelj, flaska. Bror Bachus
... baar en bottel vijn. Rosenfeldt Vitt. 239.
Botten, m. 1. Grund, fäste. Tu som
grundar iordena på hennes botn, så at hon
bliffuer \ ewigh tijdh. Ps. 104:5. — 2.
Bottenlag (i fråga om tvål), kaka. 1 botn
tvåål. Stjernman Com. 1:571(1612). — 3.
Hafsvik, then Venedische botnen. Uti.
på Dan. 599. Bottnen : Bottniska viken.
then olagliga handel som köpmæn vthåff
kexholms læn bedriffua med theris
köpenskap in vtj botnen. Gust. 1 reg. 4:197,
Bottenbräde, n. Golfbräde ? botnabräde
vtaff for eller eek. Gust. 1 reg. 4:405.
Bottenhud, f. ? Bottnehuder.
Stjernman Com. 1:172 (1560). (Jfr Botten läder ...
sulläder. Vendell.)
Botter, n(?) (Månne Mnt. botter, T. butter,
smör?) Aldrigh ingen kung Christiern troor
Uthan Segred trullkonan stoor Och Dybika
hennes dotter, Medh hvilka han kokar botter
(kokar ihop något ondt?). Prytz Gust. 1
E 4 a.
Bottnekarl, m. Inbyggare vid Bottniska
viken, i Norr- och Österbotten, the
bothne-karla ... icke schola segla med the warer
ther falla j landet och tiil riigha eller reffla.
Gust. 1 reg. 2:142. Nårlenninger och
Bottne-karer. Stjernman Com. 1:259 (1576).
Botyg, n. Bohagsting, kärl. itt bootyygh
som öpet är, thet intet offuerteckilse eller
band haffuer. 4 Mos. 19:15. All redskap
och botyg så fasta han lagar, Att näplig the
hålla i två ell’ tree dagar. Törnevall B 7 b.
Bräck, adj. Ej frisk, skämd? [T. bräck?]
barnen med mundsår af en bräck och hetsig
miölck kunna antastas, thet man Torsken
kalla plägar. Lindestolpe Frans. 35.
Bracka, f. Byx, byxor. Bracka, subligar,
femorale. Helsingius. de Svenske och
Finske ryttere ... när the bore een Pålack
nempnas, hadhe the så godtt som skittitt i
brackan. RR ao/» 1601. Regner ... med the
ludna brackorna. Schroderus J. M. kr. 484.
Skola the oss så länge slijta och rycka, Vist
tå våra bräcker i tu spricka. Chronander^
Surge E 8 a.
Brackefnes, m. ? Hvad är thet för en
brackefnees, Som löper effter och ropar så
hees. Rondeletius 83.
Braf, adj. Tapper. De brafva hjeltars
fall. Celsius Æn. 8. jag efter et så dyrt
vunnit slag aldeles ej var mer i stånd genast
en starkare och brafvare fiende at angripa.
M. Stenbock (Lönbom Anek. 2:298).
Braft, adv. Dugtigt, kraftigt. Ach, kunde
iagh migh på tigh hämna, Huru brafft skulle
iagh tigh klämma. Dalius Hec. C 5 a.
Bragd, f. Prakt? Salomo nu skulle
in-vija sitt herliga tempel, som skedde med
bragd, ståt och stor högtid. Svedberg
Sabb. ro 1:568.
Bragda, intr. Lysa, tindra. [Isl. bragtia.]’
och bragdar himmelen ganska deghéligha
aff the klara stjernor. L. Petri Sir. bok
43: 9. en mechta herliga bragdande stjerna.
Svedberg Sabb. ro 1:553.
Bragdande, n. Bragd, adeligt bragdande.
Dalin Vitt. I. 2:6.
B rad gas, dep. Vara bragdrik. det stånd,,
som Sverige pryder, Bragdas i dygder. Dalin
Vitt. 3:5.
Bragg, Bragd, n. Brygg, brygd? håller
iagh mehra aff gott Svenskt ööl och
dubbel-bier, än the månge uthländske bragg. U.
Hjärne Surbr. 73. Ey mon man vijn och
söte dricker achta, Men effter starcka
humble-bragget trachta. Schroderus J. M. kr. 147.
upsiuda vatnet... medh malt och humbla,,
hvilken coction eller bragd man kallar ööl.
Spar man Sund. sp. 118. (Jfr Eng. br agget,
ett slags maltdryck eller mjöd.)
Braka, intr. Brista.. kroppen, som är
siälennes hydda, genom siukdom brakar, och
hon (själen) måste dragha ther vth. P. Erici
3: 27 b. kroppen såsom en arm hydda, som
genom siukdom och swagheet altijdh brakar,.,
warder bortlagd j iordena. 5: 294 b.
Brakan, f. Brak. Styckerna (kanonerna)1
sputa uth eld med hefftig dundrande brakan.
Leyonstedt 16.
Brakare, m. =Prackare? en fattig
och eländig brakare (Fr. gueux). Österling
1:303. du ringaste bland brakare (Fr.
fa-quins). Ders.
Brakna, intr. Fä brakor, spricka, effter
thet miölona löfvet braknar icke så lädret,,
som effter annor bark. Colerus 1:325.
Bram, n. Ståt, prål, br askande, skryt.
bram och högmodh. Stjernman Riksd. 1:
2C0 (1546). Han thorde ey gå rätte stråten
fram, Vten kröp j smuger med ringe bram.
En liten Crön. I 3 a. thenna Gudz tiensten
synes slett och eenfalligh, vthan werldzligit
bram och sken. L. Petri Om nattv. C 2 a.
Tu . . . haffuer vnderkuffuat landet genom
woldzwerck, och besittet thet medh stoort:
bram. Jobs bok 22: 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
