Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brassa
— 122 —
B ref visare
Brassa, intr. Fråssa, ruckla. [T.
brassen, prassen.] wara rijk, pråla och brassa.
P. Erici 1:15 a. Hwsfadren wjl... j hwart
Callatz spela och brassa. 1:137 b.
Brassan, f. prål och brassan. P. Erici
1:178 a.
Brassare, m. Fråssare. [T. prasser.]
krogar ... fulle medh dobblare och brassare.
P. Erici 5:252 b.
Brassel, n. Knakande. [T. brassel,
prassel.] Jag hör ett raas, ett brassel, braak
och dåhn, Ach! fallen, fallen är dhen stolta
Babylon. Wexionius Sinn. C 3 b.
Brata, intr. Rumla, ruckla. [T. brassen.]
Jägha, spela, fråfza och brata, Pråla på gatan
och gå lata. R. Foss 189.
Bratande, n. Knakande, brakande. (Se
Rietz brata.) Himlarne skola förgåås med
stoort bratande, Elementen skole försmelta.
P. J. Gothus Fastapred. 86.
Bratare, m. Skräflare, storskrytare. [D.
brauter.] var ther tå een Dansk man,
be-nembd Magnus Dijsevald, een mechta
bratare och ... een hufvudhielte och kaxe för
allom. L. Petri Kr. 79. Tå satte the en
bratare till Höffwitzman. Svart Kr. 156.
Bratt, adj. Brant. [Isl. brattr.] j
wäghe-Tiora ... woro twå bratta klippor. 1 Sam.
14:4. then brätte bergzklint. Spegel Guds
verk 66. Han steg sakta och varsamt utföre
den bratta stranden. Ban. 2:408.
Bratt, m. Brant. Bratt, præcipitium.
Helsingius.
Bratta, f. Brant, man i brattan snafver.
Duben Boil. skald. 3.
Breckenfeller, m. Ett slags knif. [Mnt.
brekerfelder, benämning efter staden
Breker-feld i Westfalen, som förr hade en ansedd
kniffabrik.] en breckenfeller med massur
skafftt. Skråord. 317 (1545). en
breckenfeller med brixeliä (Brasilieträ) skafft. Ders.
Bred, adj. 1. Utförlig, vidlyftig. Altså
hafve wij ... beslutet och förafskedat, såsom
Mr effter bredare och omständeligare
beskrifves och uthtryckes. Stjernman Riksd.
2:1120 (1649). — 2. Stor, betydande. Ty
qväder man ännu den stora kungens slackter,
Hur han och effter döön (döden) nedlagdt
så breede mackter. Eurelius Vitt. 14.
Breda, tr. 1. Tillreda, iordningställa
■(medelst utbredda täcken, mattor o. d.). en
stoor Saal, breedd (àvio.yeov saipyipivov) och.
tilpyntat. Marc. 14:15. han skal wijsa idher
•en storan saal breeddan. Luc. 22:12. — 2.
B. p å, slå. the wille breda vppå them medh
så mong hugg the mest orkade bära, doch
så att the ingen aff them skulle slå ihiäell.
Svart Kr. 155. så frampt the Christne på
sidstonne icke wilia wara kroppenom, såsom
enom mootwilligom, olydigom tiänare, aldeles
vndergiffne, så moste the... wäl twmga, tämia
och breeda vppå then genwördiga, mootwilliga
tylpelen. P. J. Gothus Catech. Cc 7 b.
Breda, f. Rad af utbredt hö. (Se Rietz.)
hopräfsa det afslagne gräset i flyter, stränger
eller bredor. Linné Vestg. resa 98.
Bredd, f. Brädd, rand, marginal, paa
thetta bladhet som j breddhen sthaar
scriff-uith. Gust. 1 reg. 3: 255. the . .. antecknat
uthi bredden på theras Cröniko thesse ord.
Schroderus J. M. kr. 124. see vpå the
fåå oord som j bredderna stå, för thy the
wijsa tijt j then helgha scrifft, ther såådant
alt klarligha bewijsas. O. Petri Men. fall
0 6 b.
Bredhet, f. Bredd, the gåffuo sigh vppå
iordennes breedheet (rymd). Upp. 20:9.
hans (stadens) långheet och högheet och
bredheet äro lika. NT 1526 Upp. 21:16.
himelens stoorheet, breedheet och vijdheet.
P. J. Gothus Rel. art. 109.
Bredvid, prep. och adv. Tillsammans
med, tillika med, jemte, tin brodher må
leffua bredhe widh tigh. 3 Mos. 25:36. vthi
thet Nyia Testamentet warda ock bredhowidh
nådhennes läro monga andra läror giffna.
Försp. till G. Test. effter wij nu sende
thessa wår sendningabodh ... til the Romare,
... så haffue wij ther bredho widh befalt, at
the skulle ock fara til idher. 1 Macc. 12;
17. Simon offuerste Presten och Judeska
folcket haffua skickat sijn sendningabodh
til oss, til at förnyia wenskap och förbund
emellan oss, och haffua ther bredhowidh sendt
oss en gyllene sköld. 15:18. Göra allom
gott, thet är wel hans sedh, Doch är han
retwijs ther bredho wedh. Tob. com. B 2 a.
Br ef dragare, m. Br ef bär are, sändebud
som medför bref. Söffuerin haffuer hafft
sziin sendtningebudt och breffdragare tiil
konungh Cristiern. Gust. 1 reg. 2:100.
Tiil-skickendis epther edher egen begæren Erich
abramson til våre scriffwelses breffdragare.
4: 47. ett sendebwdh eller breffdragere skall
nw komme til Wiborgh ifrå Storförsten. Fin.
handl. 8: 266 (1555). Wåre tienere både
breff-draghare och andre them Wij medh våre och
rijksens verff och ärender lathe utskicke.
Stjernman Com. 1:265 (1577).
Breflig, adj. Genom bref meddelad. [T.
brieflich.] wtann brefflige förwarann heller
stadfestann. Fin. handl. 6:138 (1530). Finnes
ock någon, som utan vårt eller våre förfäders
breflige tilstånd och gåfvo sådane (torp) bygdt
och nutit hafver. Schmedeman 344 (1664).
Brefskaper, pl. Papper, handlingar. [T.
briefschaften.] de sökt. .. upfiska alla mina
försända och i säkerhet satte brefskaper.
M. Stenbock (Lönbom Änek. 2:300).
Brefvisare, m. Uppvisare, innehafvare
af ett bref, en urkund. [Mnt. brefwiser].
Jach ... stadfäster och fulborder the breff,
som framlidne infödde herrer vndt och
giff-uit haffue thenne breffuisere Anders
Simonson. Gust. 1 reg. 1:2. The breff som iak
fik med thenne breffuisere. 1:53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
