Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brodervänlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brodervänlig
— 124 —
Brudkexe
Brodervänlig, adj. att Her Gesanten
ved sin heemkompst K. M/.tt i Danmarck ...
ville förmele H. K. M:tts brodervenlige
helsen. Gust. Adolf Skr. 286.
Broga, se B r o a.
Brogning, f. Broläggning. Brogningar
uthi sanka måsar. Colerus 1:320.
Brok, f. Byx, byxor. [Isl. brök.] byxor
brook, brackor, femorale, bracca. Comenius
Tung. index, the ville nu både Om thenna
fatiga brokena rådha,... Hon är här wphängd
medh itt togh. Doct. Simon 2. När iagh om
morgonen var stånden op, Föruthan brook
iagh ååt Frwstugan lop. Messenius Signill
5. I tiänst komo the uthan brook, Nu haa
the gull och klädher nook. Ders. 23. Af
lijtet kläde blifver en trång brook. Grubb
6. En tiock rumpa. vil ha en vijd brook.
Dens. 118. Rädder man haar hiertat i broken.
Dens. 700.
Brok, f. Ljumske. Lind Ord.
Bro-, Bryggekikare, m.
Brouppsynings-man; tullbetjent, besökare, någre betrodde
personer aff borgerne ... förordnede bliffua
mötte, som upå sådane saker (de Lybskes
handel), meere än the brokikere göre pläge,
flitig ackt och tilsyn haffue vilde.
Stjernman Com. 1:117 (1550). Brokikeren för boom
upslutningen skal aff hvart skip ... bekomme
två öre. 1:459 (1600). Bryggekijkare en eller
två uti siöstäderne, som achta på skeppen,
skutor eller båtar, eller och på handelen,
som går in och ut eller drifves i staden.
1:738 (1619).
Bromma, se Brumma.
Brone, Bronne, se B råne.
Brosa, intr. Småle, mysa. [Isl. brosa.]
Men vidare tör iag tit (nattens) mörker nu
ej rosa, Ty si Dictynna sielf begynner åt
mig brosa. Spegel Guds verk 39.
Broskesam, se Brådsksam.
Brotan, f. Brottning. Luctatio, kempning,
kamp eller brotan. Var. rer. voc. K 2 a.
Brott, n. Falla i b., få fallandesot.
upkom en sådana siukdom, at han begyntes
såsom medh them som pläga att falla uti
brott. Link. bibi. handl. 1:118 (1597). han
föll flera resor om dagen i brott. Svedberg
Catech. 780. Jfr Schlyter Gloss.
Brottfall, n. Fallandesot. [Isl. b rotfall.]
L. Petri Dryck. D 2 a. Kellgren 3:223.
Brottfull, adj. brottfullt bröst. Lidner
1:182.
Brottfällig, adj. Som lider af
fallandesot. [Isl. brotfeldr.] Spegel Ord. 606.
Brottfälling, m. En som är "brottfällig".
Bråtfellingar. Spegel Guds verk 180. —
Äfven: en som lider af svindel.
Brottfäl-Iingar och förryckte äre icke fjerran borta
ifrån fallande soot. Comenius Tung. 312.
Brottlös, adj. Som ej förbrutit sig.
Kongl. M:tz intention aldrig är, at någon
brottlöös ifrån den honom anförtrodde tienst
skulle removeras och afsättias. Stjernman
Riksd. 2:1499 (1664).
Brottslig, adj. hon är brotzlighen til een
misgerning. 3 Mos. 5:1. så göre j migh
brotzlighan til dödhen (skyldig till dödsstraff)
in för Konungenom. Dan. 1:10.
Brottväder, n. itt brottwädher. L. Petri
Jes. proph. 28:2. (Bib. 1541: itt skadhelighit
wädher; öfv. 1878: en olycksstorm.)
Brovaktare, m. = Brokikare. Skall
ock ingen sitt godz uthi tullschriffuarens
och broovachtarens frånvaru upslå låthe.
Stjernman Com. 1:127 (1552).
Brjudabloss, n. Bröllopsfackla, hölt sitt
bryllop ... medh pipande, dantzande och
brudabloss. P. Erici 4:122 a.
Brudabång, ti. Bröllopsfestligheter. På
inga stora Högtidhes daghar, såsom Jwl,
Påscha, Pingzdagha etc.... skal Brudabång
haffuas för hender. L. Petri Kyrkord. 54 a.
Brudbång, das Hochzeit-Gepräng oder
Ge-tümmel. Lind Ord.
Brudahof, n. Bröllopshögtid. Så skal
thet... altijdh så laghas medh Brudahooff,
at Predican eller Messan ther igenom icke
warder förhindrat. L. Petri Kyrkord. 54 a.
En bättre oglädie än then brudahof kan giöra.
Spegel Åt. par. 17.
Brudbänk, m. Brudstol. [Isl. [-bruti-bekkr.]-] {+bruti-
bekkr.]+} De satte bruden i brudebänk, Och
herrar och riddare bar för henne skänk.
Sv. forns. 2:143. Satte dee den unge brudh
Opå den brudebänck. 1:265. frågan lyder
så: Om skalder aldels skadelöst i brudbänk
kunna gå? J. G. Hallman 183.
Brudd, m. Brodd, thå som brudden
gick vp och skulle göra frucht, thå syntes
och ogrässit. NT 1526 Matth. 13: 26. jorden
bäär vthaff sigh sielff, först brudd, sedhan
ax, sedhan fulbordat hwete j axena. Marc.
4: 28. åkrar blefve gröna Af brudden som
kom up. Spegel Guds verk (1745) 99. af
then litsla rot upstiger späda brudden. Ders.
Brudda, tr. Brodda. brudde en hest.
Skråord. 315 (1546).
Brudframmeöl, n. Gästabud, som efter
bröllopet anstäldes för brudfrämman m. fi.
till brudskaran hörande personer, the
otil-börlige brudframme öl, som plägar altid skee
om söndags nätterne, ther the rijda och
ränna, svärja och bannas, och stundom slå
hvar annan ihiäl. Stjernman Riksd. bih.
192 (1562).
Brudhane, m. Tupp, vanligen
förfärdigad af socker eller bakverk, hvilken
plägade öfverlemnas till brudparet på sängen.
[Mnt. bruthan.] han gaf rådh, at Kon.
Ungvin skulle ... redha till bröllops; ty när tijdh
vore, ville ock han komma tijt och föra
honom brudehanen. L. Petri Kr. 33.
Brudkexe? frantziske, långa, tiocka och
om halsen flaxande kragar eller blå
brudh-kexe. A. Laurent» Verld. speg. 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
